Av SIV-statistiken ovan framgår att de utländska hushållen utgjorde 30 procent av bidragshushållen och att av totalt 10,3 miljarder i utbetalade socialbidrag gick 5,2 miljarder till utländska hushåll, dvs drygt 50 procent. Ett utländskt hushåll fick i genomsnitt ut mer i socialbidrag än svenska hushåll av motsvarande storlek.

I samband med införandet av det mångetniska samhället under 1980-talet ökade andelen förtidspensionerade invandrare dramatiskt – från 4% till 11%. Samtidigt låg andelen förtidspensionerade svenskar konstant kring 4%. De vänstra staplarna i ovanstående diagram avser år 1975, de högra år 1991.

Ur Aftenposten hösten 2005:

”Två av tre åtalade för våldtäkt i Norges huvudstad är immigranter med utomeuropeisk bakgrund, enligt en polisundersökning. Antalet våldtäkter ökar stadigt. Undersökningen är den första där brottsstatistiken har analyserats efter etnicitet. Av de 111 åtalade för våldtäkt i Oslo 2004 var 72 med utomeuropeisk bakgrund, 25 klassades som norska eller med europeisk bakgrund medan 14 kom från okänd bakgrund.

Den största andel av antalet beviljade permanenta uppehållstillstånd har alltsedan 1980-talet utgjorts av olika slags anhöriginvandring. Här ovan följer en jämförelse mellan antalet anhörig- och asylinvandrare. År 1980 var antalet PUT (permanenta uppehållstillstånd) åt anhöriginvandrade mindre än 8 000 (mer exakt 7.786). Tio år senare – 1990 – var siffran över 22 000. År 2007 beviljades mer än 29 000 PUT åt anhöriga. Observera att asyl inte är detsamma som flyktingskäl. Större delen av asylinvandrarna får PUT av ”humanitära skäl”, en kategori som Sveriges politiker kommit på alldeles själva. Humanitära skäl kan till exempel skapas genom att en invandrare inte respekterar svenska myndigheters beslut om nej till uppehållstillstånd går under jorden. Se vidare nedan. Humanitära skäl handlar för det mesta om skäl som uppstått genom lång vistelsetid i Sverige, dvs. skäl som inte fanns när man kom hit.