Mångkulturens offer

James Waite, 14 – knivhuggen i hjärtat i Sollentuna

Lördagen den 11 september 2004 samlas 14-årige James Waite med sina kompisar på en grillplats vid Kärleksudden i Sollentuna norr om Stockholm. De tänker festa och ha roligt. Efter ett tag lämnar James platsen. Han skall hem. Han säger farväl till sina kompisar och pussar sin flickvän hejdå. Sedan går han. Men James hinner inte långt. På en grusväg som leder från Kärleksudden möter han ett gäng aggressiva invandrarungdomar. Invandrarna, som är på väg till samma fest för att leta ”rassar”, stoppar James och frågar honom om han är ”nazist”. James hinner knappt reagera innan han blir misshandlad. Grovt. Enligt ett vittne skriker invandrarna: ”Du ska dö!” Sedan börjar de slå och sparka på James. James försöker springa från platsen men invandrargänget jagar ikapp honom på en stig. Då tar en i gänget fram en kniv och hugger den unge svensken rakt i hjärtat. Invandrarna får panik och springer från platsen. Strax därefter hittas James av sina kompisar och sin flickvän. När ambulansen anländer till platsen konstaterar räddningspersonalen att svensken lider av hjärtstillestånd. Alla återupplivningsförsök är hopplösa. James Waite avlider strax innan midnatt på Karolinska sjukhuset i Solna. Han blir 14 år gammal.

Media basunerar ut att mordet började med ett “gängbråk mellan skinnskallar och invandrare”. Men mordet är inget gängbråk och de festande svenskarna är aldrig delaktiga i något slagsmål. Det är en ren avrättning. En rasistisk avrättning som börjar med att ett gäng invandrarungdomar (säkert påhejade av alla “antirasistiska” kampanjer i tv, tidningar och radio) bestämmer sig för att ge sig på “rassar”. James Waite var en fredlig person. Detta intygas av flera personer i hans bekantskapskrets. Så här beskrivs han av sin rektor: “Det är fruktansvärt. Jag uppfattade honom som en lugn och artig elev. Han gjorde inte så mycket väsen av sig.” En av hans kompisar säger: “Han var världens underbaraste person.” Ett vittne säger: “Han hade rakat huvud, men han var ganska lugn och jag tror inte att han skulle mucka med någon.” Ett annat vittne berättar: “Han var inte tongivande på något sätt.” Men media förvandlar James Waite till “skinnskallen”, precis som de gjorde med den 17-årige pojken Daniel Wretström som mördades av invandrare i Salem 2000. Samtidigt försöker media måla upp James mördare som en fotbollsälskande 16-åring som begått ett litet misstag.

Dagen efter mordet samlas 300 personer vid Kärleksudden för att visa sina sorg och förtvivlan. Men människor från hela landet vill vara med och sörja och en vecka efter det brutala mordet genomförs en större manifestation till minne av James Waite. Media försöker svartmåla manifestationen som ”nazistisk” men inget kan stoppa de cirka 500 personer som rest från hela landet för att ta farväl av den unge svensken. Kärleksudden är inte längre en mordplats med blodstänk och hat, utan en värdig viloplats med kärlek och omtanke. Deltagarna fyller platsen med ljus, blommor och avskedsbrev till den unge pojken. Alla tänker samma sak. ”Detta får inte hända igen!” Men samtidigt vet alla att det kommer hända igen, och igen, och igen …

Den 12 december 2004 faller domen mot James Waites mördare, den 16-årige halvchilenaren Joakim Andrés Appelgren Jakobsson. Tingsrätten finner att mördaren haft uppsåt när han satte kniven i James Waites hjärta. Kniven fick han från den medåtalade Sam Wassib Abbu, som dömdes till brott mot knivlagen. Tingsrätten konstaterar att mordet har ett svenskfientligt och direkt rasistiskt motiv. Invandrargänget var ute efter svenskar den där kvällen i september och James Waite var pojken som föll offer för deras hat. Joakim Andrés Appelgren Jakobsson döms för mord, misshandel, vållande till kroppskada, olaga hot samt brott mot knivlagen. Påföljden blir 3 års sluten ungdomsvård. Han döms också att betala ett skadestånd till James familj på 200 000 kronor. Ingen tröst för någon som fått sin 14-årige son brutalt mördad.

Daniel Wretström, 17 – brutalt mördad i Salem

Den 9 december 2000 inträffar något som borde få alla svenskar att tänka efter och reagera mot den mångkulturella samhällsutvecklingen. Det är då som den 17-årige Daniel Wretström mördas brutalt av ett invandrargäng i Stockholmsförorten Salem. På grund av medias svenskfientliga rapportering blir pojken bara ytterligare ett bortglömt offer på mångkulturens blodiga altare. Så här går mordet till.

Lördagen den 9 december befinner sig Daniel Wretström vid en busshållplatsen på Säbytorgsvägen i Salem. Han har varit på fest och skall hem. Plötsligt hör han någon skrika ”Jävla rasse!”. Daniel vänder sig om. ”Jävla rasse, stanna om du vågar, är du rädd!?” fortsätter rösten. Daniel ser hur ett stort invandrargäng på cirka 10-15 personer kommer emot honom. Invandrarna, som är beväpnade med plankor och tillhyggen, börjar misshandla den unge svensken. Gänget vet att det är mer än ok att ge sig på ”rassar”. Bara någon vecka innan har Göran Persson och andra politiker gått ut i en stor debattartikel och sagt att alla ”rasister” skall ”krossas”. Daniel förstår att han är helt chanslös mot den blodtörstiga mobben och hoppar upp på motorhuven på en förbipasserande bil. Han vädjar om hjälp men föraren till bilen försöker skaka av sig Daniel. Invandrargänget drar ner Daniel från motorhuven och bilen försvinner därifrån. Daniel lämnas kvar ensam på platsen och den grova misshandeln fortsätter.

Daniel slås ner till marken och en av invandrarna börjar hoppade jämfota på den unge pojkens huvud. Plötsligt skriker en annan i gänget ”Flytta på er, jag har kniv!” Den beväpnade invandraren sätter sig gränsle över Daniels rygg och hugger svensken fyra gånger i ryggen. Invandraren tar sedan tag i Daniels huvud och skär av halsen på den unge pojken. Gänget skingras från platsen. En flicka som sett det fruktansvärda mordet gr fram med tårar i ögonen och ser livet rinna ur Daniel Wretström. Daniel försöker kippa efter luft men orkar inte hålla sig uppe och faller tillbaka ner mot den kalla marken. Han dör i ett dike. Utifrån mörkret hör flickan hur någon skriker ”Krossa rasismen!”, samma sak som Göran Persson uppmanat till några veckor innan mordet.

Marcella Ahlberg, 14 – mördad med flera knivhugg i ryggen

Lördagen den 8 maj tar sig Jon Assim Abbas in till 15-åriga Marcella Ahlberg och hotar henne till livet. De båda har tidigare varit tillsammans. Marcella var 13 år gammal när hon dejtade Jon Assim Abbas. Han var 21 år gammal. Marcella dumpade den mycket äldre invandraren efter att hon blivit misshandlad av honom. Jon Assim Abbas, som vägrar att acceptera hennes beslut, håller henne nu som gisslan. Polisen larmas men håller sig väldigt avvaktande. Detta trots att de känner till invandrarens kriminella förflutna. Han är sedan tidigare dömd för grov misshandel, stöld och brott mot knivlagen. En gång högg han en granne två gånger i magen med en sax efter att denne uppmanat honom att vara tystare. När gisslandramat pågått i ungefär 3 timmar hör polisen ett skrik från lägeheten och beslutar sig för att gå in. Då är det för sent. Polisen hittar Marcella svårt skadad med flera knivhugg i kroppen. Hennes liv går inte att rädda.

Yngve Kristensson, 55 – rånmördad på sin gård

Den 20 juli 2003 mördas den 55-årige lantbrukaren Yngve Kristensson i sitt hem i Sjöboda utanför Traryd i Småland. Fastbunden vid en stol utsätts Yngve för kraftigt våld mot huvudet. Gärningsmännen binder en tygbit så hårt runt huvudet att han kvävs. Efter ett dygn hittas Yngve brutalt rånmördad i sitt finrum. Fyra kosovoalbaner döms för mordet och gripandet sker vid ”Hotell Migrationsverket” i Alvesta. Tre av mördarna, Jeton, Burim och Azem, får åtta års fängelse och tio års utvisning vardera, bland annat för dråp och grov stöld. Den fjärde mannen, Mustafa, döms för häleri till skyddstillsyn. Misstankar finns att det var Mustafa som planerade dådet, men bevisningen räcker inte till. Aftonbladet skriver om mordet: ”Tygstycket knöts så hårt över munnen på 55-årige Yngve Kristensson att han kvävdes till döds. Medan han kämpade för sitt liv sökte rånarna igenom hans bostad … Han satt fastbunden vid en stol i finrummet. Han hade utsatts för kraftigt våld mot huvudet.”

Gulli Wirdestedt, 84 – torterad till döds

Den 12 maj 2004 mördas 84-åriga Gulli Wirdestedt i sitt hem på Blädingevägen i Alvesta. Mördaren är en chilenare vid namn Herbert Ricardo Caceres Willouta, i media känd som ”22-åringen”. Polisen kallar mordet för ”tortyr” och säger att det begåtts med ”osedvanlig hänsynslöshet”. Dödsorsaken är troligen ”trubbigt våld mot huvudet”, men att mördaren samtidigt måste ha varit ”mycket, mycket brutalare än så”. Polisen vill inte i detalj gå in på vad som verkligen hände i huset när mordet begicks. När en 20-årig yngling grips för mordet är media snabba med att poängtera att han var ”blond”, ”välklädd” och talar ”felfri svenska”. När den riktige mördaren, Herbert Ricardo Caceres Willouta, erkänner mordet, skriver media inget om dennes etnicitet.

Robert Jäderberg Rombin, 18 – mördad för sin jacka

Den 29 januari 2004 rånmördas 18-årige Robert Jäderberg Rombin av ett invandrargäng i Västerhaninge när han skall åka hem med nattbussen. Mördarna vill åt Roberts Canada Goose-jacka. De tar den dyra märkesjackan och slår ihjäl Robert. Flera personer grips för mordet och enligt kammaråklagaren Bengt Mårtensson har mördarna visat ”särskild hänsynslöshet och råhet”. Hans Andersson, utredningsledare vid polisen, säger att det rör sig om ”en utdragen och rå misshandel”. Robert, som kommer från Trångsund söder om Stockholm, får så svåra skall- och ansiktsskador, att han avlider på sjukhuset.

Rolf Nilsson, 53 – misshandlad i tre timmar

Den 8 januari 2004 slås den 53-årige lantbrukaren Rolf Nilsson ihjäl i sitt hem i Urshult utanför Växjö. Förövarna är två invandrare från det forna Jugoslavien. Under pistolhot och slag försöker invandrarna få lantbrukaren att berätta var han förvarar sina pengar. Den brutala misshandeln varar i hela tre timmar. När Rolf Nilssons sambo kommer hem dagen efter upptäcker hon att någon brutit sig in i huset. I badrummet hittar hon Rolf – död och sönderslagen. Två invandrarmän, 49 respektive 33 år gamla, grips för mordet. Den ene av gärningsmännen har varit internationellt efterlyst sedan juni 1999 då han avvek från ett 20-årigt straff för anstiftan till mord i Jugoslavien. I Sverige har han kunnat vistas utan problem i flera år.