Jimmie Åkesson en svag ledare

Är Sverigedemokraterna ett bra parti? Gör man sin sak på ett bra sätt? Efter mer än tjugo år sedan bildandet och med en allt värre samhällsutveckling så rör sig partiet osäkert kring fyraprocentsspärren. I Danmark talade Pia Kjaersgaard klarspråk och Dansk Folkeparti nådde folketinget och inflytande över politiken på ett år.

Visst bör man se positivt på arbetet och ansträngningarna som görs inom partiet. Det finns många och otacksamma uppgifter som behöver utföras. Och det finns ett behov av att ha en anda som är positiv och inspirerande. Men inställningen och den interna verklighetsuppfattningen måste vara realistisk. Därför finns det anledning att fråga sig om SD är ett bra parti och att utomstående personer kritiskt diskuterar frågan. När partifolk deltar så svävar man lätt iväg i interna hyllningar för att undvika den faktiska verkligheten.

En del av den verkligheten är att Pia Kjaersgaard och Dansk Folkeparti har förändrat dansk politik. I Sverige har inte Sverigedemokraterna gjort det. Istället har partiet blivit en långvarig pina som lyckats göra sig själva till debattämne. SD har inte, hur mycket man än vill påstå det, lyckats föra upp frågan om den falska flyktingpolitiken på dagordningen. SD har förstås inte en ordförande som går att jämföra med Pia Kjaersgaard. Istället har man valt att lyfta fram en mycket ung person som även saknar pondus. De erfarna personerna, bland andra partiets naturlige förgrundsman Sten Andersson, har ställt sig djupt i bakgrunden.

Men valet av ordförande är bara ett tecken på den svaghet som finns inom partiet. Hela tiden pågår en destruktiv utveckling i vårt land med ständigt nya dumheter. Massmedierna förvrider verklighetsbilden, förolämpar och sprider propaganda. De andra partierna sätter sig över demokratin och bannlyser nya partier. Som svar på detta svineri gör inte Sverigedemokraterna någonting. Allt detta väller över oss och SD är tysta och passiva. Man låter etablissemanget ha rätt.

När ordföranden en gång skriver en större artikel så går han märkligt nog till angrepp på en religion. Varför det? Det handlar ju inte om religion, utan om att tiotusentals och hundratusentals främlingar har kommit hit på falska grunder och med en falsk asylpolitik. Att deras religion med dess dumheter finns i vårt land beror endast på det. Detta visar SD:s svaghet. Man vågar inte säga ifrån och angripa det felaktiga.

Nu har nästa horribla sak inträffat genom att en främling av tingsrätten har erkänts ha religiösa skäl att få undvika att ta sin kvinnliga chef i hand. Så pågår det hela tiden och inför detta står SD passiva och tysta.

Partiet har nu blivit den största kritiska organisationen mot den värsta politiken i nutid i vårt land. Den positionen har man delvis nått på grund av trögheten i demokratin och genom offentligt, ekonomiskt och annat stöd och därmed möjlighet att stå i vägen för andra initiativ. Men förvaltar man det på ett bra sätt? Naturligtvis kan de flesta göra en bättre prestation, men är SD:s insatser godkända? Företräder man sin huvudfråga på ett sånt sätt att vi känner respekt och förtroende för dem?

Nej, knappast. SD accepterar passivt den felaktiga beskrivningen av flyktingpolitiken, utlänningspolitiken och av illusionen om mångkultur. Varför vågar man inte uttrycka det uppenbara, det som vi alla ser? Varför vågar man inte ge ord, så som Pia Kjaersgaard, åt våra tankar? Varför formulerar och bemöter inte SD den uppfattning som vi har om politiken och samhällsutvecklingen? Varför denna ständiga tystnad?

Efter alla dessa år ligger nu partiet vid nivån kring riksdagsspärren, vilket man med sin defensiva inställning till politiken inte upphör med att rapportera om. Är det stödet en bekräftelse på att partiet är bra? Naturligtvis är det rimligt och positivt att stödet ökar. Men visar fyra-fem procents stöd i opinionen att partiet är bra? Fångar man upp den opinion som finns i denna fråga? Tyvärr så har inte partiet långtifrån lyckats med det. Stödet i opinionen i denna fråga ligger på ett självklart sätt kring tjugo-trettio procent, enligt upprepade undersökningar. Men SD har med sin fega inställning lyckats försvaga stödet i denna grundläggande fråga för vårt land. Det är inte självklart att ställa sig bakom den självklara saken när man ”stöds” av en organisation som tvekar och velar om saken.

Om man jämför med Danmark så förstår man hur naturligt det är att ett offensivt parti, med en partiledare som talar klarspråk och självklart om sin politik, också får stöd och röster. De röster som redan finns där i befolkningen. Medan ett parti som är fegt, passivt, undvikande och tyst inte får något stöd. Varför ska man rösta på ett parti som inte vågar säga sin mening? Följden blir att SD:s svaga uppträdande krymper ihop opinionen i denna fråga och försvagar en rimlig reaktion på en idiotisk politik. Det är nog så att opinion är inte något man får, utan något man tar. Man uttrycker sin uppfattning och politik på ett klart sätt och får gensvar av alla som håller med.

Nu finns möjligheten att SD trots sin ständiga tystnad ändå kommer in i riksdagen. Kommer detta då förändra saken och göra att man får förmågan att påverka politiken? Kommer riksdagsinträdet göra att SD börjar tala klarspråk? Egentligen bör man fråga sig varför någon sådan förändring skulle ske? Varför skulle SD tala klarspråk om man når riksdagen genom att inte göra det?! Om man inte har förmågan idag, så kommer den inte fram genom en stol av riksdagsmodell. Ett visst offentligt erkännande innebär det dock som svagt kan stärka partiet. Men det är troligare att SD inte kommer att påverka politiken och tvärtom kommer stärka etablissemangets sanslösa hållning. Den förnedrande debatten om Sverigedemokraterna kommer att fortsätta, om än något mildare, men nu inne i riksdagen. Risken är överhängande att sverigedemokraterna kommer sitta i riksdagsstolarna och där gapa mållösa.

Om Jimmie Åkesson, Sten Andersson och Sverigedemokraterna har någon annan uppfattning, så är det dags att säga det nu.

En bekymrad väljare

- För att hitta något liknande måste vi gå tillbaka till Amerika-utvandringen på 1880-talet, säger Lars Östby vid Statistisk sentralbyrå till tidningen Vårt Land.

Siffrorna innefattar inte svenskar och danskar, som kan flytta till Norge utan att söka arbetstillstånd. Hur många av den dryga halvmiljonen som stannat kvar i landet är inte heller statistiskt säkerställt.

Den främsta förklaringen till den rekordartade invandringen är EU-utvidgningen, som gjort det lättare för östeuropéer att flytta västerut. Polacker är mycket vanliga invandrare i Norge, skriver dn.se.

Universitetet anser sådana åsikter vara för kontroversiella och ”riskerar att väcka anstöt”, skriver sr.se. Därför har man tagit fram regler för vad studenterna får skriva om på Lunds universitets blogg.

– Vi som bloggar ville ha riktlinjer. Jag ser bara positivt på det, säger en av de bloggande studenterna till Sydsvenskan.

Gunilla Jarlbro, som är professor i medie- och kommunikationsvetenskap på universitetet, håller inte med. Hon tycker riktlinjerna är anmärkningsvärda.

– Att man inte får diskutera politik och religion låter konstigt. Det är som att inte diskutera samhällsfrågor.

Lunds niversitetet håller just nu på att ta fram en intern guide för sociala medier och vill undersöka vilka inskränkningar som lagen tillåter.

Läs hela tidningen på: http://city.se/

Patrik Forsén är talesman i Nordisk Ungdom

Den 30 januari lanserades ungdomsorganisationen Nordisk Ungdom. Organisationen är i praktiken en utbrytargrupp ur Nationaldemokratisk Ungdom, men med en helt egen agenda. Nationell.nu har talat med 25-årige Patrik Forsén, talesman för Nordisk Ungdom.

Fler av era medlemmar kommer från NDU, varför har ni lämnat den organisationen och startat en egen?

– Jag tror det finns ett behov av en fristående nationell ungdomsrörelse. Vår förhoppning är att kunna utnyttja kraften och glöden hos unga kämpar och ge dem en plattform att kunna utforska sin kreativitet.

– Redan när jag tillträdde som ordförande för Nationaldemokratisk Ungdom 2006 gick diskussionerna inom förbundet varma om en fristående ungdomsorganisation. Vår tanke då var att NDU var alltför nära knutet till Nationaldemokraterna både organisatoriskt och politiskt.

– Men åren gick och det kom saker emellan. Sedan kontaktades jag och Andreas Johansson av Fredrik Becklin och Andreas Nyberg som drev NDU under sommaren 2009 och då återupptogs diskussionen som vi påbörjat tre år tidigare. Vi såg ett behov av en ungdomsrörelse som kunde ta egna initiativ och stå stark och självständig. Samtidigt såg vi också behov av förändring.

– Den nationella kampen måste hela tiden utvecklas. Nya vägar måste ständigt provas. Vi måste utnyttja att vi är en liten kämpande skara. Det betyder att vi snabbt kan ställa om när en väg mot våra mål stängs för oss. Jag tror att det sista vi har råd att vara är konservativa när det kommer till val av väg. Genom den organisatoriska utformningen av Nordisk Ungdom med väldigt självständiga lokalavdelningar är vår förhoppning att olika idéer och metoder som vi vet att människor har kommer att börja tillämpas i det nationella arbetet.

Kortfattat, vad är det ni vill göra?

– Vi vill skapa en situation i Sverige där ungdomen radikaliseras och där nationalismen är något som är ett självklart inslag bland unga svenskar som växer upp. Det vill vi göra genom att bredda kontaktytorna mellan ungdomar och nationalismen.

Varför valde ni att lansera er organisation med en politisk reggaelåt? Kan inte den musikstilen verka stötande mot just svenskar och den nordiska kulturen?

– Det gjorde vi just för att bredda kontaktytorna mellan ungdomar och nationalismen. Kritiken som riktas mot låten har i många fall varit infantil men i vissa fall konstruktiv. Är det så att låten markerar nationalismens urvattning och undergivenhet för mångkulturen? Jag tror inte det. De flesta argumenten jag har hört går att applicera på precis allting. Får vi äta bananer eller kebab? Det är ju inte en del av den nordiska kulturen? Pizza-debatten trodde jag tillhörde Meral Tasbas.

Kommer vi få se fler kontroversiella låtar, en hiphop-låt kanske?

– Det är absolut ingen omöjlighet.

Ni är precis som Nationaldemokraterna en etnopluralistisk organisation. Finns det andra kopplingar till ND?

– Alltså, vi har goda relationer till ND och en positiv dialog, men inget organiserat samarbete.

Vad lägger ni i begreppet etnopluralism?

– Etnopluralismen är alla folks rätt till liv i frihet och självständighet i motsats till det förtryck av folken som kapitalism och globalisering oundvikligen leder till.

Finns det någon skillnad mellan er etnopluralism och ND:s?

– Ja, ND tolkar exempelvis etnopluralismen i Palestinafrågan annorlunda än vad vi gör och erkänner Israel inom ramen för en tvåstatslösning.

Trots att ni brutit er ut ur Nationaldemokraterna så stödjer ni tidningen Nationell Idag, varför då?

– Nationell Idag är något unikt i Sverige som genom sin kontinuitet och upplaga är ett positivt steg i byggandet av vår egna media. Det är något som nationalismen i Sverige behöver.

Under lanseringen i Göteborg sa du att vi nationella aldrig får erkänna staten Israel, är inte det lite magstarkt?

– Net, det tycker jag inte. Vi kan aldrig erkänna existensen av en stat som är byggd på ett annat folks land, ett folk fördrivet och skingrat av ockupationsstaten. Hur skulle vi som nationalister kunna rättfärdiga det? En del nationalister lever med villfarelsen att vi ska erkänna en tvåstatslösning, allt efter etnopluralismen men det är just en villfarelse. Dels är talet om en tvåstatslösning bara sionistisk propaganda för att förhala och splittra motståndet, dels är själva erkännandet av en israelisk stat på palestinskt territorium i direkt kontrast till varje folks rätt till suveränitet och frihet.

Men varför kan en svensk nationalist aldrig vara sionist?

– Sionismen av idag handlar mindre om tanken om ett judiskt nationalhem än om ockupation av ett annat folks land och ett förtryck av en stor del av världens befolkning. Vi måste våga stå upp mot imperialistiskt förtryck även om det känns obekvämt.

Enligt etnopluralismen måste väl judarna också ha rätt till ett land?

– Självklart har judarna rätt till ett eget land. Men ett sådant land kan inte byggas där ett annat folk redan bor. Den judiska frågan är allt annat än omöjlig att lösa men grundprincipen måste vara att inget folk har rätt att inkräkta på ett annat folks territorium och bilda stater där.

Vad tänker ni göra för att bekämpa Israel och för att få fler att inse vikten av en sådan kamp?

– Som jag sa tidigare så måste vi bredda vår fokus. Det finns konflikter, likt Palestinakonflikten, som angår oss i allra högsta grad eftersom konflikten hänger samman med vår egen kamp på hemmaplan. Vi måste tydliggöra likheterna mellan folkmordet på palestinierna och förstörelsen av våra nationer över hela västvärlden.

Så du menar alltså att Palestinakonflikten på något sätt hör ihop med kampen i Sverige?

– Ja, genom att vi belyser Palestinakonflikten och får människor att inse vad det egentligen är som håller på att ske där tror jag att sionisternas hyckleri kan komma fram i dagen. Sionismen är en ideologi som baserar sin propaganda på lögn och manipulering. De kräver att Europas länder ska underkasta sig mångkulturen och kämpar samtidigt för en israelisk stat byggd på judisk identitet.

– Samtidigt är vi ett folk som har lätt att känna och förstå andra människors lidanden. Det här har mångkulturalisterna utnyttjat genom att ge svenskarna ett skuldkomplex. Vi ska inte få människor att känna skuld, i stället ska vi få människor att kämpa för frihet.

– Sionisterna skulle aldrig kunna bekämpa palestinierna utan sin maktbas i västvärlden. Vi är alltså nyckeln till deras seger. Omvänt så påstår jag att den judiska identiteten stärks genom Israels expansionism. De ser till att bevara och utöka sin maktbas i västvärlden med utgångspunkt från Israel, det är alltså ett symbiotiskt förhållande mellan sionister i västvärlden och sionister i Israel.

– Vänstern har fungerat som en nyttig idiot för sionisterna i Palestinafrågan. Genom att försöka få konflikten att handla om klass har man förvandlat frågan till något helt ointressant för oss nationalister och samtidigt hindrat en sann solidaritetsrörelse i Europa att växa fram. Samtidigt har vänstern hela tiden undvikit kärnfrågorna i konflikten av rädsla för att bli anklagade för antisemitism. Men den här konflikten handlar inte om hat mot någon folkgrupp, den handlar om ett folks rätt till frihet och självständighet och vänsterns rädsla är utan tvekan en av anledningarna till att konflikten fortfarande pågår.

– När vi belyser palestiniernas rätt till frihet kan människor även applicera det på sig själva. Om palestinierna har rätt till sitt land, har inte vi svenskar då också rätt till vårt?

Du talade också om att ni vill bli den nya solidaritetsrörelsen. Vad menar du med det? Är ni en ny vänsterorganisation?

– Det jag menar är att nationalismen är den nya solidaritetsrörelsen. Den svenska vänstern är egentligen död. De lever på lånad tid sedan Berlinmurens fall. De som inte svikit sina tidigare ideal står kvar och predikar teorier som är döda. Det är möjligt att vi kan plocka upp några spillror av dem.

– Kampen i Palestina är som sagt inte en klasskamp, det vet alla. Det är en kamp mellan en imperialistisk förtryckarstat och en ursprungsbefolkning, men kampen är baserad på etnicitet och inte på klass.

Men man kan i varje fall säga att det finns stora grupper i samhället med starka vänsteråsikter. Hur vill ni förhålla er till dessa?

– Det finns många gemensamma beröringspunkter mellan oss och vänstern. Lite enkelt skulle man kunna säga att de har förstått att det finns problem som måste lösas men deras slutsatser är oftast fel. Vänstern består i mångt och mycket av människor som vill något positivt men som jag tror blivit förledda. I dagens samhällsklimat är det inte heller så konstigt med tanke på det förtryck som den riktiga oppositionen får utstå.

– Jag tror det blir svårt att närma sig någon vänstergruppering. De är som jag svarade tidigare alldeles för rädda att bli anklagade för något av de epitet som systemet lägger på oss. Men här måste vi utöka kontaktytorna samtidigt som vi måste presentera ett alternativ till vänstern som är heltäckande. Genom det kan vi nå de personer ur vänstern som har ett ärligt uppsåt och samtidigt förstår att vänstern trots sitt tidigare stora inflytande inte lyckats uppnå särskilt mycket.

– Framförallt handlar det om att vi måste skapa ett alternativ till vänstern.

Och hur tänker ni förhålla er till muslimer som Mohamed Omar?

– Jag har stor respekt för Mohamed Omar och hans arbete. Jag tycker det är lite lustigt med den kritik som riktas mot honom. Det finns en halv miljon muslimer i Sverige och Mohamed Omar är det stora problemet? Här har vi en rakryggad antisionist. Låt oss istället dela kunskaper med varandra och kämpa mot vår gemensamma fiende.

– Dock ska man inte göra misstaget att tro att Mohamed Omar eller andra icke-svenska muslimer delar vår syn på kampens helhet. Men varför ska vi oroa oss för det? Den dagen muslimer kan diktera villkoren för landets ursprungsbefolkning har vi redan förlorat.

Kommer det inte bli svårt att locka ungdomar till organisationen om man är positivt inställd till islam?

– Självklart är vi för religionsfrihet, men samtidigt tycker vi inte att Islam går ihop med den svenska kulturen och passar inte vår folksjäl. Vi ska dock inte stirra oss blinda på islam som det stora hotet. Invandring är främst ett etniskt problem, inte ett religiöst.

Men många nationella och även många svenskar ser islam som ett stort hot?

– För det första måste man förstå att islam är en väldigt splittrad religion. Det vi uppfattar som ”islam” och hotet därifrån tror jag snarare är den demografiska förändring vi upplever. Islam-debatten är inte ny men den fick sitt stora genombrott efter 11 september. Det är en debatt som är initierad av sionister och inte av oroliga svenskar. De invandrarungdomar som kastar sten och bränner bilar gör det inte för att de är muslimer. Det är ett betydligt större hot med sekulariserade muslimer som integreras i samhället.

– Samtidigt kan vi inte negligera Islam och måste få kritisera att muslimer från andra länder flyttar fram sina positioner i vårt land. Muslimska länder sponsrar moskébyggen i Sverige och för en imperialistisk och expansionistisk politik som vi måste bekämpa.

Den nationella rörelsens största problem är kanske alla interna konflikter. Vad ska ni göra för att undvika konflikter inom er organisation och med andra organisationer?

– Det är svårt att efter flera konflikter inte hamna i ett konflikttänkande. Jag tror det delvis är en insiktsfråga men också en mognadsfråga. Vi har sett vad konflikter gör med rörelsen och med aktivister som tappar glöden. Någonstans så inser man att det inte fungerar att upprepa samma destruktiva mönster. Vi får hoppas att den tiden är snart.

– Jag tror att vi kan undvika splittrande konflikter genom att bygga en decentraliserad organisation. Det handlar om att ge människor ansvar och få dem att växa. Organisationer med för stark toppstyrning kväser den kraft och energi som oftast finns inom organisationen. Vi måste istället tro på vårt eget ledarskap men framförallt på aktivisterna.

– När det gäller andra organisationer så tror jag att det är viktigt att vara öppen och lyhörd. Kritik mot andra riktar man oftast för att dölja sina egna svagheter. Det känns konstruktivare att koncentrera kraften och energin på den egna organisationen än på att skapa konflikter med andra organisationer.

Ett annat problem inom rörelsen har varit att organisationer som vuxit sig starka drabbats av destruktivt maktmissbruk, kan detta hända även inom Nordisk Ungdom?

– Det är självklart omöjligt att svara på. Jag är dock övertygad om att vår organisationsstruktur kommer att bidra till att maktmissbruk inte uppstår, men självklart är det alla organisationers målsättning från början.

Vad anser in om rasen? Finns det en genuin svensk etnicitet som ni vi vill bevara?

– Ja, absolut, bevarandet av det svenska folket, liksom alla folk på jorden är utgångspunkten för hela vår politik. Det finns en genuin svensk identitet som vi vill bevara och utveckla.

Under lanseringen sade ni att ni vill främja samarbetet mellan olika nationella organisationer. Hur ska ni göra det?

– Vi kommer stötta andra projekt som nationalismen i Sverige kan vinna på. Organisationsrivalitet är naturligt och kan vara positivt men samtidigt är det viktigt att det aldrig övergår i öppna konflikter. Genom att samarbeta kring olika projekt kan vi hjälpa till att gemensamt öka vår sammanlagda styrka.

Kan ni tänka er att demonstrera med vilken nationell organisation som helst?

– Under rätt omständigheter är det inget vi utesluter.

Vilka är era mål inom det närmsta året?

– Det första året får väl ses som det stora eldprovet. I början kommer tiden främst satsas på att tillsammans bygga upp avdelningar som kan ta egna initiativ och driva framåt kampen på sin egen ort och se till att de avdelningar som nu existerar växer och får upp en bra verksamhet. Samtidigt finns det många idéer och tankar som vi vill genomföra men det känns bättre att istället för att säga vad som komma ska visa det i form av handling.

Slutligen: Ni är en i mängden av olika nationella organisationer. Varför ska man tro på er och varför skulle ni vara bättre än någon annan?

– Vi hävdar inte att vi är bättre än någon annan organisation. Vårt mål är inte att konkurrera med de organisationer som finns utan vända oss till svenska ungdomar som söker efter ett alternativ till det nuvarande systemet.

– Man ska tro på oss därför att vi som är med i Nordisk Ungdom har en stark drivkraft, initiativförmåga och erfarenhet trots en relativ ung ålder och en tro på den inneboende kraften hos enskilda aktivister.

Det nya partiet ska bland annat förespråka kastrering av pedofiler och våldtäktsmän.

Men Hells Angels var inte först med namnet Frihetspartiet. Samma namn har använts av Nils-Eric Hennix och dennes antisocialistiska alternativ Frihetspartiet.

På onsdagsmorgonen tog Nils-Eric Hennix kontakt med Valmyndigheten och fick svaret att Hells Angels trots allt har rätt att registrera sig som Frihetspartiet.

- Tyvärr blir det ju lite förvirrande för väljarna med det gamla nationella Frihetspartiet och det nya som de kör. Men, som sagt var, har de rätt till att använda namnet i valet så är det inget att göra åt från min sida, sade Hennix till nationell.nu.

Senare på onsdagen tog Nils-Eric Hennix även kontakt med MC-klubben Hells Angels, och tillsammans ska de nu lösa problemet.

- Undertecknad har kontaktat ledningen för det nya Frihetspartiet (bikers) och vi har haft en positiv dialog om namnfrågan. Vi har intentionen att lösa detta i bästa samförstånd, säger Hennix till nationell.nu.

Enligt inflytande.se är ”endast 16% av svenska bloggar mer inflytelserika” än nationell.nu.

”Nationell.nu är en inflytelserik blogg … (Distributionen följer en så kallad power law. Få bloggar har stort inflytande, och många har litet eller inget inflytande.)”, skriver inflytande.se om nationell.nu.

Samtidigt har nationell.nu 4 i auktoritet på bloggsökmotorn Twingly.

Länk: http://www.inflytande.se/blog/nationell.nu/

SMR vill ha direktdemokrati

Sedan den 13 januari kan besökarna på patriot.nu ställa frågor till Svenska motståndsrörelsen och få ”ett officiellt svar från organisationen”. Svaren publiceras därefter på hemsidan.

I en av frågorna undrar signaturen ”Dala-Järna Jonte” om motståndsrörelsen ”hatar demokratin”.

På detta svarar Svenska motståndsrörelsen att Sverige är en falskdemokrati som liknar forna Sovjetunionen eller dagens Kina. Organisationen skriver att man ser det direktdemokratiska Schweiz som ett politiskt föredöme:

”Motståndsrörelsen kämpar FÖR ett sant folkstyre som mer liknar den som man idag har i Schweiz, vidare vill vi inte ha ett passiviserat folk som inte bryr sig i sin framtid … Den så kallade massan som tillhör vårt folk har inte fel, men de blir missledda vart fjärde år.”

Enligt Svenska motståndsrörelsen är Sverige en ”demokratur” där media förleder svenska folket och styr vilka partier som ska vara representerade i riksdagen.

”Detta är tämligen allvarligt eftersom Media ägs av mycket få aktörer som har en mycket likriktad och ickenationell syn på politiken”, skriver SMR på patriot.nu.

Organisationen påpekar också att det är ”allas skyldighet att engagera sig i och sätta sig in i viktiga beslut” och att man ”vill ha en livskraftig Nordisk republik.”

Svenska motståndsrörlesen kritiserar även dagens folkomröstningar, som är ”för det första ovanliga och för det andra bara rådgivande”.

Länk: DEMOKRATI ELLER DIKTATUR?

Nordisk Ungdom lanserat

Nationell.nu var på plats när Nordisk Ungdom lanserades i Göteborg på lördagen.

Nordisk Ungdom är en ny ungdomsorganisation som består av personer med en mångårig erfarenhet av den nationella rörelsen. Flera har en bakgrund i Nationaldemokratisk Ungdom.

”Det finns ett behov av en fristående nationell ungdomsrörelse där kreativiteten och dynamiken hos unga kämpar kan utnyttjas till fullo. Vår intention är att fylla det behovet”, skriver man på sin hemsida.

Nordisk Ungdom vilar på en etnopluralistisk och radikal grund med mycket nytänk som ledstjärna.

Vill göra nationalismen ”mainstream”

Under lördagens lansering talade flera namnkunniga nationella: Andreas Johansson, Fredrik Becklin, Andreas Nyberg och Patrik Forsén.

Andreas Johansson inledde med att prata om organisationens syfte och mål.

- Jag riktar ett speciellt tack till alla här som representerar andra nationella organisationer och grupper. Det visar att vi sitter här som vänner och inte som fiender, samtidigt som det visar skillnaden mellan den nya och gamla generationen i den nationella rörelsen, sade han.

Andreas Johansson berättade att det generella målet med Nordisk Ungdom är att göra nationalismen ”mainstream bland ungdomar”, och för att lyckas med det tänker man använda den tyska rörelsen som modell.

- Detta mål är väldigt svårt att nå men det är ett övergripande mål, förklarade Johansson.

Fristående lokalgrupper

Nordisk Ungdom kommer ledas av ett ting som ska bestå av organisationens mest drivande aktivister, de som lägger ner mest tid på att utveckla organisationen och driva arbetet framåt.

- Att tillhöra tinget är ett privilegium och dess struktur kommer se till att bara de absolut bästa aktivisterna kommer sitta där. I Nordisk Ungdom finns det ingen plats för svågerpolitik, sade Andreas Johansson.

Till skillnad från inom flera andra organisationer kommer lokalavdelningarna i Nordisk Ungdom vara helt autonoma och få bedriva sin verksamhet utan toppstyrning från ledningen. Tinget ska bara komma med synpunkter och konstruktiva förslag.

- Vi kombinerar alltså självständigheten på lokalnivå med en stark centralisering på landsomfattande nivå, allt för att få ut maximal effekt av organisationens arbete. Varje ny lokalavdelning kommer prövas under en viss tid, tills dess att tinget godkänner den som en autonom del av organisationen, förklarade Johansson.

Inom Nordisk Ungdom kommer det också finnas ett råd, som ska bestå av en representant från alla lokalavdelningar. Rådets uppgift blir framförallt att bistå avdelningarna med det de kräver, exempelvis propaganda, samt se till att det som beslutas i tinget genomförs. Rådet är även ansvarigt för organisationens arbetsgrupper.

”Hjälpa varandra skaffa jobb”

Andreas Johansson betonade vikten av att belöna sina aktivister och sade att det inte ska vara ett slavarbete att aktivera sig i en nationell organisation. Han pratade också om att bygga ett nationellt samhälle i samhället, där vi svenskar hjälper varandra till individuell framgång.

- En allmän slutsats som vi dragit när vi resonerat om problemen som dagens rörelse brottas med, är att många har dragit sig för att organisera sig eftersom det kostar mer än det smakar. Därför kommer en intern uppgift för organisationen vara att hjälpa varandra med vardagliga problem, till exempel genom att använda sina kontakter för att skaffa jobb åt kamrater. Utan kontakter är det svårt att få jobb i dagens samhälle.

- Det är varje aktivists plikt att hjälpa till med att lösa sådana problem. Att rekommendera någon för ett jobb eller hjälpa någon med juridiska problem är något som tar väldigt lite tid men som gör stor skillnad för den som behöver hjälp. Samtidigt är detta ett första steget mot att bygga ett samhälle i samhället. Det svetsar samman personer på ett sätt som den direkt kampinriktade delen av verksamheten inte gör, fortsatte han.

Inte konkurrera med rörelsen

Andreas Johansson avslutade sitt tal med att säga att Nordisk Ungdom inte vill konkurrera med och stjäla medlemmar från den övriga rörelsen. I stället vill man stödja och ha en öppen dialog med alla seriösa nationella projekt och grupper.

- Vi ser som vår huvuduppgift att få in nya människor i nationella tankegångar och få dessa att bli intresserade av nationella lösningar på dagens samhällsproblem, sade han.

- Med de rätta idéerna och de rätta människorna är ingenting omöjligt. Jag säger det igen: ingenting är omöjligt, underströk Johansson.

”För mycket fokus på aktivism”

Fredrik Becklin talade om att Nordisk Ungdom ska satsa på mer än bara aktivism, något den övriga rörelsen varit dålig på.

- Rörelsen har under många år haft ett stort fokus på aktivism. I vissa organisationer har det gått så långt att man måste bedriva en viss mängd aktivism för att få rösträtt. Samtidigt kan man se hur det i rörelsen över lag finns en mentalitet av att man ska tävla i vem som kan dela flest flygblad. Frågan man ska ställa sig är vad rörelsen egentligen fått ut av det? , sade han och fortsatte:

- Om vi spenderar flera timmar på att dela flygblad i hyreshus, hur många kommer egentligen läsa flygbladet? De flesta kommer utan tvekan att slänga det utan att ens läsa det. Nu säger jag inte att aktivism är helt värdelöst, visst finns det behov av aktivism. Men jag tror vi kan vinna på att återigen ställa oss frågan: Vad vill vi uppnå och hur gör vi det på bästa sätt?

”Syrianerna en förebild”

Becklin gjorde sedan kopplingar till Västerås syrianer, som byggt egna samhällen i staden, och påpekade att vi svenskar måste göra likadant.

- Jag bodde tidigare i Västerås och där finns en stor grupp syrianer. De har på ett fråmgångsrikt sätt byggt upp inte bara en stark gemenskap med egen kyrka och egna lokaler. De har även på ett effektivt sätt lyckats ta över restaurang- och cafébranschen i staden. I princip har de byggt upp sitt eget samhälle i samhället.

- Genom att de är så pass många och så pass organiserade behöver de inte hjälp från utsidan för att starta nya projekt. Om någon ska öppna en restaurang behöver de inte ta lån med ränta från banken, de lånar genom klanen. Om de behöver folk som jobbar hos dem behöver de inte anställa någon med alla kostnader som tillkommer. I stället kan någon äldre eller yngre släkting hoppa in och och jobba ett par timmar. På så sätt har de lyckats få enorma fördelar gentemot sina konkurrenter, förklarade Fredrik Becklin.

En nationell reggaelåt

När Andreas Nyberg, en av grundarna av Nordisk Ungdom, talade påpekade han att nationella organisationer måste bli bättre på att samarbeta med varandra.

- De nationella organisationerna har gemensamma mål, så varför inte hjälpas åt att nå dit genom att samarbeta. Jag menar inte att vi ska samarbeta på alla plan utan att vi vid vissa utvalda tillfällen kan hjälpas åt för att skapa något bättre. Något som är minst lika viktiga som att hjälpas åt att utvecklas i Sverige är att vi kan samarbeta med andra organisationer som vi står nära ute i världen.

Enligt Nyberg har Nordisk Ungdom redan ett utvecklat samarbete med tyska Junge Nationaldemokraten (JN), NPD:s ungdomsrörelse.

Andreas Nyberg sade också att organisationen aldrig får bli rädd för att komma med nya och kontroversiella idéer, och berättade bland annat att Nordisk Ungdom tagit fram en nationell reggaelåt.

- Vi måste börja inrikta oss på den stora mängden ungdomar i stället för att enbart inrikta oss på dem som redan är nationella, vi har större potential än så. Men dessa ungdomar berörs inte i stor skala förrän vi kan erbjuda dem något som uppfattas som häftigt, och det är precis det ska vi göra. Det ska bli ”inne” att vara nationell, sade Nyberg och fortsatte:

- Den nationella rörelsen får inte vara lika stel och enkelspårig som svensk nationell musik. Den måste utvecklas med målet att bli heltäckande. För att statuera ett exempel har Nordisk Ungdom därför producerat en reggaelåt. Hiphopp är något som är väldigt kontroversiellt i dagens rörelse, men reggae är något som definitivt har en förbjuden stämpel över sig.

- Jag vet att vi kommer få ta mycket skit för reggaelåten, men jag är säker på att chansningen kommer lyckas. Vi måste tänka längre, målet ligger så långt bort så varför inte få in lite nytänk i banorna? sade Andreas Nyberg.

Kompromisslös kamp mot sionismen

Patrik Forsén höll kvällens sista och mest kontroversiella tal och sade bland annat att Nordisk Ungdom kommer föra en hård och kompromisslös kamp mot sionismen.

- Vi får aldrig tumma på denna fråga, antisionismen är en kärnfråga för varje nationalist. Man kan inte vara nationalist utan att vara antisionist. Vi får aldrig erkänna staten Israel!, sade han med kraft i tonen.

Patrik Forsén betonde också vikten av att se kampen ur ett större och internationellt perspektiv, där svenska nationalister kan samarbeta med utländska folkgrupper och organisationer för att nå gemensamma mål.

- Nationalismen är dagens internationalism, sade han och menade att alla fria folk måste enas i samma kamp.

- Vi ska vara den nya vänstern med monopol på internationell solidaritet, klargjorde Patrik Forsén.

I samband med lanseringen bjöd Nordisk Ungdom på gratis fika med kaffe, nybakade bullade och baguetter. Man presenterade också en mängd professionella flygblad och klistermärken.

Nordisk Ungdoms hemsida: http://www.nordiskungdom.se/

Bilder