”Fler ska komma ut i jobb, fler ska få utbildning. Romer ska få samma möjligheter i livet som andra.” Så lyder parollen i Helsingborg, där kommunen från och med i höst ska satsa stora resurser på zigenare. Projektet är en del av regeringens nya strategi att ”inkludera” zigenarna i det svenska samhället. Men erfarenhet visar att satsningarna är meningslösa. 80 procent av alla zigenare är arbetslösa och extra resurser har satsats på dem ända sedan 1960-talet. Helt utan resultat.
– Jag tror det kommer att hjälpa många romer till en bättre situation. Underlätta för unga att studera vidare, när de får romska förebilder som kan hjälpa dem och finnas där för dem, säger Sandra Kuzhicov som är sekreterare i föreningen Romani Tjej och en av Helsingborgs cirka 1200 zigenare.
Helsingborg ska bedriva en pilotverksamhet som kallas ”romsk inkludering”. Det innebär att särskilda åtgärder ska genomföras för att ge zigenare jobb och få dem att ”komma bättre in i samhället”.
”För i dag har de ofta sämre levnadsvillkor än andra. Många är arbetslösa, har svårt att få bostad, möts av fördomar”, påstår Helsingborgs Dagblad.
Pengarna ska satsas på många olika områden, bland annat jobb och språk. Även trångboddhet och utbildning ska lösas, säger Helsingborgs kommun. De flesta zigenare går inte ens ut skolan.
– Jag hade sex elever som gick vidare till gymnasiet nu. Det är en framgång för oss, säger Dragan Kuzhicov som är ordförande i zigenarföreningen Vorta Drom och som jobbat som modersmålslärare i 30 år.
Sandra Kuzhicov bekräftar samma bild.
– I dag stannar vissa hemma från grundskolan och det är knappt några som går ut gymnasiet. Men utan utbildning får du inget jobb, säger hon.
Regeringen har beslutat om en 20-årig strategi för att ”inkludera” zigenarna i det svenska samhället. Pilotverksamheten ”romsk inkludering” är en del av denna ”strategi” och Helsingborg är en av fem kommuner som deltar.
”Det handlar om mänskliga rättigheter – målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha samma möjligheter i livet som alla andra”, säger regeringen.
En rad andra åtgärder planeras också från regeringens sida, bland annat en vitbok om ”vilka övergrepp och kränkningar som begåtts mot romer under 1900-talet”.
En av ”fördomarna” mot zigenarna påstås vara att deras utanförskap är självvalt.
Att så faktiskt är fallet bekräftas av etnologiprofessorn Karl-Olov Arnstberg, som 1998 gav ut boken ”Svenskar och zigenare”. För denna bok blev han utmobbad av etablissemanget. Han sade nämligen sanningen.
– Jag vill visa att många romer lever ett ”skitliv”, men vems fel är det?, säger Karl-Olov Arnstberg i en intervju från 2011.
– Jag vågar påstå att ingen annan grupp har fått så mycket positiv särbehanding av myndigheterna sedan slutet av 1960-talet – i stort sett utan resultat, fortsätter han.
Romerna lever i en ”försvarskultur”, menar Arnstberg.
– De vill inte leva som vi, och detta kostar dem oerhört mycket, säger han. Det är en mycket stark kultur, men den är inte framgångsrik i den meningen att den ger romerna ett bra liv.
I Sverige finns det uppskattningsvis 50 000 romer och 80 procent av dessa är arbetslösa. Det innebär att merparten av alla zigenare i arbetsför ålder lever på försörjningsstöd.
Kostnaderna för skattebetalarna uppskattas till 12 miljarder kronor per år, enligt Maria Leissner (FP).
Detta är inte första gången Helsingborg satsar på kommunens zigenare. Men även där säger politikerna att tidigare satsningar varit resultatlösa. Ändå vill man alltså satsa ännu mer resurser.
– Jag hävdar bestämt att vi har gjort mycket för att jobba med den romska gruppen tidigare, säger kommunalrådet Christian Orsing (M) till Helsingborgs Dagblad.
– Men både vi och de måste vara självkritiska – resultatet har varit blygsamt. Nu får vi se om vi kan växla upp arbetet och hitta nya metoder tillsammans med andra.
Externt:
Ny satsning ger romer stöd
De undflyende romerna
Kontroversiell bok om romer
Loading ...
