Hjalmar Mehr framställd i antijudisk propaganda.
”Stockholm är den stad som förändrats mest i Europa utan att ha blivit bombad. Mer än 700 hus strök med i den stora rivningsvågen på 50- och 60-talen.” Så beskrivs det moderna Stockholm i en ny SVT-dokumentär kallad ”Staden i mitt hjärta” som handlar om den extrema förstörelsen av Stockholms innerstadsbebyggelse och kultur under 1950-, 60- och 70-talen. Bakom förstörelsen låg en medveten socialdemokratisk jude, som hatade allt europeiskt vackert.
Under 1950-, 60 och 70-talen förstörde vänstern med Socialdemokraterna i spetsen enorma mängder svensk kulturhistoria och vackra gamla byggnader runt om i Sverige och inte minst i centrala Stockholm. Man förklarade alla typer av värden som icke-existerande och därför fanns det heller ingenting att värna om.
Äldre byggnader från 1700- och 1800-talet och över 100 år gamla träd fick ge vika för kommunistprojekt i stål och betong. Vänstern hade varit i Sovjetunionen och lärt sig bygga billigt och funktionellt och än idag vittnar många bostadsområden om socialismens arkitektur.
Socialdemokraterna var ledande i förstörelsen. Deras förakt för folkviljan och svensk kulturhistoria var total och detta har de aldrig ställts till svars för.
Striden om almarna i Kungsträdgården, den så kallade Almstriden, blev en symbolstrid som visade att vänsterpolitikerna hade fel då svenskarna protesterade livfullt mot fällandet av dessa träd.
Finansborgarrådet Hjalmar Mehr (s) är den politiker som främst förknippas med rivningen av Stockholms innerstad och den planerade fällningen av almarna. När beslutet togs i kommunfullmäktige 14 december 1970 röstade 63 för fällningen av almarna och 34 mot. Socialdemokraterna var enhälligt för och moderaterna enhälligt emot.
Hjalmar Mehr låg bakom den så kallade Norrmalmsregleringen och han fick utstå hård folklig kritik till följd av sin svenskfientliga rivningspolitik.
Norrmalmsregleringen är den omfattande revision av stadsplanen för Nedre Norrmalm i Stockholm vilken principiellt beslutades av stadsfullmäktige 1945 och realiserades under 1950-, 60- och 70-talen. Genomförandet resulterade i att de gamla anrika Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna och själlösa Stockholm city. Norrmalmsregleringen var den mest omfattande stadssaneringen i svensk historia.
- Vad är det för romantik i Nedre Norrmalm? Vasastan? Kungsholmen?, sade Hjalmar Mehr arrogant om de äldre byggnaderna i Stockholm.
Vad som är mindre känt om Hjalmar Mehr är att han kom från en starkt medveten judisk familj. Hans föräldrar Sara och Bernhard Mehr var ryska judar och socialistiska revolutionärer som flytt undan tsarens hemliga polis efter revolutionen 1905.
Bernhard Mehrs egentliga namn var Boris Meyerowitsch och han var son till en rabbin. Boris Meyerowitsch var mensjevik – rysk socialdemokrat – och betraktades i Tsar-Ryssland som en revolutionär agitatör varpå han 1902 häktades för politisk propaganda. Meyerowitsch rymde dock och kom till Sverige där han bytte namn till det mer försvenskade Bernhard Mehr. I Sverige verkade han politiskt aktivt på vänsterkanten som journalist och skribent på tidningen Social-Demokraten.
Hjalmar Mehr själv var medlem i den judiska Mosaiska Församlingen i Stockholm trots att han samtidigt kallade sig för ”ateist” (”Det judiska Stockholm”, sid. 249). Han var alltså också sonson till en rabbin.
Efter Almstriden kallades Hjalmar Mehr nedsättande för ”Almar Ner” av sina kritiker. Mikael Wiehe besjöng honom i sin låt ”Trädet” (1992). I texten sägs bland annat: ”Det fanns en man, en potentat, jag säger inte mehr, men allt han såg i Stockholms stad, det skulle rivas ner…”
Så här beskrivs Hjalmar Mehr i en artikel på dn.se:
”Hans vision var ett urbant Stockholm, en storstad i stil med New York och Paris med nattöppna restauranger, affärer och teatrar. I den meningen var han en radikal modernist. Men han var ingen estet. Han såg på Stockholm med ingenjörens ögon, inte med arkitektens. Litteratur förstod han sig på, han kunde citera långa stycken av Heinrich Heine [också jude, red. anm.] i original, men när Stockholms city skulle omdanas var han helt osentimental – han offrade bland annat Sagerska husen och Blancheteatern på Hamngatan, där Nordea och Sverigehuset i dag ligger. Det är svårt att hävda att det var en förändring till det bättre.”
Efter Almstriden var Hjalmar Mehr så hatad av folket att det blev politiskt omöjligt för Socialdemokraterna att behålla honom som finansborgarråd. Han kom istället att bli landshövding i Stockholm under flera år.
Hjalmar Mehr är för övrigt känd för att han ska ha myntat uttrycket: ”Stockholmare är också människor: Det är bara det att vi är fler”, något som ges som ett exempel på hans spetsfundighet. Vad folk inte vet när de återger detta citat är att det bara är en variant på ett gammalt känt judiskt citat som ofta återges i den judiska litteraturen och som juden Mehr enbart kopierat och anpassat, där originalcitatet lyder: ”Judar är precis som andra människor, fast lite mer.”
Hjalmar Mehr ligger begravd på Judiska norra begravningsplatsen i Solna. Hjalmars son Stefan Mehr är idag chef för Bonnier Media University. Judiska Museet hyllar båda två som judar.
Se dokumentären:
Loading ...
