Dan Eriksson har skrivit en intressant artikel där han analyserar gårdagens demonstration i Eskilstuna. Han menar att rörelsen nu har hittat sin segrande strategi.
Igår deltog jag i den nationalistiska förstamajdemonstrationen i Eskilstuna. Den var arrangerad av Svenskarnas parti och Förbundet Nationell Ungdom. Det går att läsa om demonstrationen på ett flertal ställen, och mer kommer skrivas i dagarna. Däremot vill jag bara kort resonera kring den förändrade strategin i bemötandet av vänsterpöbeln, något som också togs upp inför demonstrationen i Radio Framåt avsnitt #7.
Under gårdagen visade nationalisterna upp sig från sin allra bästa sida. Man var disciplinerade, och hängav sig inte åt onödiga anfall mot någon som eventuellt stod och skränade längs med gatan. Däremot, när det kastades projektiler och polisen uppenbart inte kunde lösa sin situation, så gick man till attack. Gång efter annan jagade man iväg vänsterdräggen, och de som inte hann undan eller som stod kvar i naiv förhoppning om att de hundratals som stod bakom faktiskt skulle kunna backa upp sina verbala hot, fick veta att det gör ont att försöka skada nationalister.
Det finns inget egenvärde i våld, och i den bästa av världar ska sådant här inte behövas. Yttrandefriheten måste respekteras, och i ett vettigt samhälle bör polisen också arbeta mer effektivt för att säkerställa alla rösters möjlighet att bli hörda. När det gäller polisen så gick jag igår från att vara förbannad på polisen över deras ständiga felaktiga beslut, till att nästan känna sympati med den enskilda polismannen när jag förstod hur underbemannade och dessutom i många fall oerfarna de var.
Jag är oerhört stolt över mina kamraters agerande och oerhört glad över att demonstrationsledningen förstod behovet av att vi fick freda oss själva, istället för att som det många gånger blivit tidigare år försökt hindra nationalisterna från att banka lite vett i extremvänstern. Så många klev fram, både unga som gamla, totala nykomlingar som folk med många års erfarenhet, för att skydda de demonstrationsdeltagare som inte ville eller kunde försvara sig på samma sätt.
Det är så vi måste arbeta. Självklart kan våldet till en början skrämma bort en del, men med tiden måste vi själva säkra vår plats på gatan så att även de utan våldskapital kan delta utan någon som helst fara för sin säkerhet. Vi lägger nu grunden för en framtida nationalistisk rörelse som inte kommer acceptera att storfinansens springpojkar i den så oerhört ”revolutionära vänstern”, eller maskerade invandrargäng med stöd av hela PK-etablissemanget, någonsin försöker ge sig på någon av våra kamrater.
Dan Eriksson
http://www.radioframat.se/blogg/
Loading ...
