Nationell.nu

Det brittiska nationalistpartiet BNP försöker frigöra sig från sitt antijudiska förflutna. I valet 2008 genomförde partiet en stor satsning för att locka väljare bland Londons judiska befolkning, och antalet judiska medlemmar i partiet växer.

Kampanjen i de judiska områdena spelade på det som partiet kallar en ”historisk fiendskap” mellan judar och muslimer. I ett av flygbladen citerades partiets judiska fullmäktige, Pat Richardson, tillsammans med en bild av unga muslimer som håller upp ett plakat med texten: ”Slakta dem som hånar islam.”

– Jag är i med BNP eftersom ingen annan talar ut mot islamiseringen av vårt land. Att vara jude förstärker bara min oro över denna aggressiva religion som också hotar våra sekulära värderingar och kristna tradition, sade Richardson.

BNP:s plötsliga filosemitism väckte starka reaktioner bland judiska organisationer, som inledde en motkampanj tillsammans med andra etniska minoriteter.

– Oavsett om det finns olika antisemitiska källor är vi fortfarande mycket oroade över det hot som kommer från extremhögern. Trots alla försök att beskriva sig själva som annorlunda vet vi att BNP fortfarande är samma antisemitiska rasistparti det alltid varit, sade Henry Grunwald, ordförande för Board of Deputies of British Jews.

– Vi i det judiska samhället kommer inte att tolerera någon form av rasism eller fördomar … jag skulle skämmas om någon medlem av den judiska befolkningen röstade på dem, tillade han.

Men enligt Ruth Smeed från samma organisation är BNP råsionister:

– BNP:swebbplats är nu en av de mest sionistiska på webben – man går längre än någon av de traditionella partierna i sitt stöd för Israel. Samtidigt demoniserar man islam och den muslimska världen. BNP bedriver aktivt kampanjarbete bland judiska grupper, särskilt i London … för att visa sitt stöd till Israel och för att attackera muslimer. Det är en giftig kampanj, men det visar på en mer sofistikerad politik.

Den tydliga sionismen inom BNP bekräftades även av Martin Wingfield, redaktör för partitidningen Frihet::

– Vi har en växande dialog med högt uppsatta medlemmar av det judiska samhället och i dag finns ett tilltagande antal judar som kämpar för BNP och de känner sig mycket bekväma med sitt politiska val, skrev Wingfield på sin blogg innan valet 2008.

Nick Griffin i bräschen för sionismen

BNP:s filosemitiska och prosionistiska populism har tagit fart de senaste åren och bland annat skisserats fram av partiledaren Nick Griffin, som en gång i tiden sade så här om Förintelsen:

– Jag har kommit till slutsatsen att pratet om en ”förintelse” [av judarna] är en blandning av de allierades krigspropaganda, extremt lönsamma lögner, och sentida häxhysteri.

Men i en artikel från 2007 skriver Griffin i stället så här:

– Det är självklart att en islamofobisk position som tilltalar många vanliga människor – inklusive journalister – kommer att producera i genomsnitt mycket bättre uppmärksamhet än om vi förbrödrar oss med Iran och fortsätter skrika om ”judisk makt”, något som garanterat kommer förarga varenda journalist i västvärlden.

Och under ett möte 2006 sade Griffin:

– Men vi fortsätter attackera islam. Varför? Därför att det är det enda allmänheten kan förstå … Om vi skulle attackera någon annan etnisk grupp – vissa medlemmar säger att ”Vi borde angripa judarna” – … det skulle inte inte ta oss någonstans, förutom bakåt.

Enligt Nick Lowles, från den ”antirasistiska” organisationen Searchlight, har BNP mycket att vinna på en blandning av projudisk och antimuslimsk agenda.

– Det ger dem möjlighet att framställa sig som icke-rasistiska samtidigt som det legitimerar deras ondskefulla och ihållande attacker mot det muslimska samfundet.

Antisionistiska röster

Samtidigt finns det röster inom partiet som delvis motsätter sig staten Israel. På tisdagen gick partiets direktör för rättsliga frågor, Lee Barnes, ut på sin blogg och skrev att ”lojalitet mot sionismen är förräderi till Storbritannien”.

Barnes är dock tydlig med att påpeka att han inte är ”antisemit”. Han gör en åtskillnad mellan sionism och ”israelisk nationalism”, som han inte har något emot:

”Israelisk nationalism erkänner den judiska karaktären av Israel, den judiska kulturen i Israel och hyllar dessa saker för sina judiska medborgare samtidigt som man söker assimilera palestinierna … och de kristna samfunden till att bli israeliska medborgare … med lika medborgerliga rättigheter”, skriver Barnes.

Lee Barnes är inte heller någon muslimkramare. Han påpekar på sin blogg att ”lojalitet mot islamism [också] är förräderi till Storbritannien”, och i en e-postkonversation från 2006 mellan honom och den propalestinske författaren Israel Shamir, uttrycker sig den brittiske nationalisten på följande sätt:

– Det enda som är sorgligare än en självhatande jude som sympatiserar med dem som inte skulle tveka att skära halsen av honom är vita människor som äts upp av antisemitism samtidigt som de muslimska inkräktarna förorenar vår nation.