ND demonstrerade på Riddarholmen
mån, 30 november 2009
Klockan sex på måndagskvällen samlades Nationaldemokraterna vid Riddarholmskyrkan för att hedra den svenske krigarkungen Karl XII. Polisen hade spärrat av hela Riddarholmen för att undvika konfrontationer mellan vänstergrupper och nationella. Ridande poliser och piketbussar vaktade den tillståndsgivna demonstrationen.
Precis som tidigare år hade även Karl XII-statyn i Kungsträdgården spärrats av med kravallstaket.
Nationaldemokraternas manifestation presenterades av Vávra Suk, som uppmanade alla att stödja Nationell Idag. Suk använde ett ”identitärt” begrepp och beskrev tidningen som ”Sveriges största metapolitiska projekt”.
Därefter framförde Mattias Karlstrand en sammanfattande berättelse om Karl XII:s liv och död, som följdes av en tyst minut för krigarkungen som ligger begravd i kyrkan på Riddarholmen..
Sanna Hill, skribent i Nationell Idag, talade sedan om den nationella kampen och drog paralleller till kungen:
– En riktig kämpe lutar sig aldrig tillbaka, inte ens efter ett vunnet slag. En riktig kämpe frågar sig: Vad är nästa uppgift? Vad kan jag göra bättre nästa gång? Vi ska inte sikta högt, vi ska sikta högst. Det är genom att sikta mot toppen som vi en dag kan nå toppen, sade hon.
Mellan talen bjöds deltagarna på glögg och pepparkakor. Deltagarna gavs även tillfälle att ställa frågor om partiet och dess politik.
Siste talare var Nationaldemokraternas partiledare Marc Abramsson, som höll ett långt och lidelsefullt anförande. Även han gjorde kopplingar mellan Karl XII och kampen för ett fritt Sverige av idag:
– Att få tala på 30 november är alltid något som är djupt hedrande. Vi står här samlade för att lyssna, minnas och hedra. För att lära något av de som levt före oss, människor som genom sin gärning har något att säga oss i denna dystra tid. Vi som är nationella gör det med stor ödmjukhet. Vi ser vår egen litenhet i förhållande till de närmast omänskliga självuppoffringar som konung Karl och hans karoliner gjorde. För kommande generationer, för barn och barn och barnbarnsbarn. För oss, sade Abramsson och fortsatte:
– Konung Karl är för oss en evig förebild. Hans gärning står över tid och rum. Idealen och gärningen lever för evigt. Att efterleva nationalismens ideal, att göra nationell politik till verklig konkret handling. Det är något som får många människor idag att rygga tillbaka, att fundera över om det är möjligt. Med det är just det som skiljer nationalismen från så många andra politiska idéer. Att ingen kan sägas vara nationalist utan att sträva efter idealen och ingen kan säga sig vara nationalist idag utan att kämpa när vårt folks frihet är hotad.
Demonstrationen avslutades med att deltagarna sjöng Du gamla du fria.
Bilder och filmer:
















Ingen vidare styrkeuppvisning, va?
Gilla kommentar:
0
Axel:
30 november-firandet är mest en intern tillställning.
Gilla kommentar:
0
Så här såg det ut, nationalister som respektfullt hedrad Sveriges förflutna hjältar. En bit bort stod rasisterna och skrek skrek ”Svarta och bruna tillsammans mot vita! Vi ska göra oss av med alla vita!”
Gilla kommentar:
0
Förra året lockade det mellan 60-80 stycken, konstigt att de har sjungit med ca 50%… visst får man skylla på att man har åkt på influensa eller jobbar, eller umgås med familjen.
Gilla kommentar:
0
Mon: Detta var ju faktiskt ingen intern tillställning, information och kallelse låg ute på flera nationalistiska forum där alla uppmanades att deltaga. Sen hurvida deltagarantalet var för lite/mkt låter jag vara osagt, ville bara kommentera att detta var en öppen tillställning.
Gilla kommentar:
0
Ingen mer än jag som tycker att vänsterns öppna svenskhat är en relevant grej? Jag menar att beröva ett folk sitt land, stödja media som censurerar övergrepp på ursprungsbefolkningen, som gör rasistiska svenskfientliga uttal varje dag, stödja raslagar för att göra det svårare för ursprungsbefolkningen att hitta jobb, studieplatser osv är förstås i sig själv rasistiskt , mångkulturen är ett rasistiskt koncept, men att vänstern öppet uttrycker sitt rashat, är det inte relevant? ”Vi ska göra oss av med alla vita!”
Tycker det iaf borde vara värt en artikel på någon nationalistisk sida, vänstern består av rasistiska invandrare och självhatande svenskar och ett stort antal rena idioter, det är väl allmänt känt, men nu är de plötslig öppna med sin motivation. Rashat det är vad som driver dem.
Gilla kommentar:
0
UrEuropa> Såvitt jag minns var det inte 60-80 stycken förra året…Vad jag minns så var vi om inte färre iallafall lika många som denna gången… Och denna gång inföll det på en Måndag , och många utifrån landet kunde inte komma , eftersom de har sina arbeten att ta hänsyn till.
Men, det ursäktar inte alla de hundratals nationella i stockholmsområdet , som varken hyllade karolinerandan, eller mindes Karl XII detta år, utan istället bara stannade hemma och var bekväma.
Gilla kommentar:
0
Här är en sammanställning på antalet deltagare på 30 november som ND och NDU har haft genom åren. Antalet är inte exakt utan ungefärligt, men det mesta hämtat ur minnet och nd.se
2002: Marsch genom Sthlm från Östermalm – Riddarholmen, 250 man
2003 Södermalm – Riddarholmen, 250 man
2004 Karl Johans torg – Riddarholmen, 130 man
2005 Humlegården – Riddarholmen, 140 man
2006 Drygt 50 man samlades i Norge, på platsen där Karl XII stupade
2007 25 man samlades i Västerås
2008 20 man på morgonen vid statyn innan den spärrades av, 50 samlades på Riddarholmen på kvällen
2009 Drygt 30 man samlas på Riddarholmen
Gilla kommentar:
0
Tommy: inte dags med lite självkritik inom nd ledet snart? Måste ju finnas en anledning till att folk faktiskt hellre stannar hemma än att stödja nd en sådan dag. Det är ju sinnessjukt att leva i en bubbla av självförnekelse när man har facit på hand. För 5 år sedan hade nd nära nog tusen aktivister. Idag samlas på sin höjd 40 pers på en demo som man har gått ut med. Jag kunde haft förståelse för om det var i norrtälje eller i någon annan mindre kommun som man blev 40 stycken i. Men i huvudstaden efter att ha gått ut med infon på nätet så är det katastrofallt dåligt. Kanske dags att inse att det nuvarande styret över nd faktiskt har minimerat partiet pga sin usla ledarstil tillika toppstyrning? För var ligger skulden för de senaste årens medlemsflykt, splittringar och misslyckande i val om inte hos just de som styr partiet?
Gilla kommentar:
0
Det är tyvärr så som Nils här skriver. Sen självutnämner man sig själva och påstår att det finns ingen annan som klarar uppgiften bättre, så man kan fortsätta styra partiet med järnhand.
Det finns fortfarande några kvar i ND som har hjärtat på rätt ställe.
Gilla kommentar:
0
Självklart finns det folk kvar i ND som är bra, där är faktiskt många som har hjärtat på rätt ställe och som minst sagt är hängivna och målmedvetna nationalister. Dessvärre så har det partiet en viss förmåga att vara så pass toppstyrt att det är omöjligt för progressiva aktivister att kunna arbeta i sina respektive distrikt och värva fler aktivister. Man vill kunna styra distrikten i en riktning som gynnar delar av styrelsen och som inte gynnar partiets bästa. Fruktansvärt många inom rörelsen har haft med ND att göra för några år sedan. Vem minns inte när det var 600 ND:are i humlegården för att sedan tåga rakt genom stan och där AFA fick spö i kvarteren därifrån. Det stora ND som en gång fanns har förvandlats till ett minimalt parti som i praktiken är en tidningsredaktion med få undantag för de fåtal aktivister som i praktiken fungerar som tidningsbud. Det enda sätt ND kommer att kunna bli stort igen och kunna få erhålla fler och fler mandat är genom att avsätta de delar av styrelsen som genom vanstyre har minimilaserat partiet p.g.a. sin usla ledarstil och ersätta dem med framåtsträvande, folkliga och kunniga nationella med moderna lösningar på de problem ND ändå går igenom. Nekar man till att det finns ett tydligt problem inom partiet så blundar man tydligt för problemen eller så har man inte speciellt stora krav på hur man vill att ett parlamentariskt parti som kallar sig själv för folkrörelse ska växa i storlek eller inte… En fråga: Hur kan man vara en folkrörelse när man saknar folk? Och kom inte med struntprat om att man hellre vill ha kvalité framför kvantitet för så är inte fallet. För ärligt talat att ha ett parti som ínte vill expandera så stort som möjligt måste ju vara rätt korkat med tanke på att invandringen knappast minskar och med tanke på att svenskfientligheten och globalismen blir starkare och starkare för varje år som går. Då har man inte speciellt höga ambitioner med sitt nationella engagemang enligt mig…
Gilla kommentar:
0
Vill man bli en kraft att räkna med måste man ha dialog med sina medlemmar. Det finns snart inget parti att styra om Marc fortsätter styra som han gör nu. Nya aktivister pratar gärna med gamla aktivister innan de väljer att engagera sig. Detta verkar ledningen ha missat. Vill man bestämma över hundratals personer och ha lite mindre inflytande, eller vill man bestämma över 50 och ha totalt inflytande. Det är bara att välja och ledningen har valt det sista. Ingen har varit intresserad av att ta Marcs eller Vavras roll. Många vill fortfarande jobba för ett parti som har en tidning som Nationell Idag. ND har fortfarande relativt högt anseende så jag hoppas de gör det som krävs för att få partiet på fötter.
Gilla kommentar:
0
2002-2004 var riktigt bra år, sen plötsligt kom alla ”konflikter” och vissa ville ha allt mer makt och gjorde kupp med sin falang och tog över partiet, så lämnade flera hundra medlemmar partiet. Det dröjde inte så många år till så ytterligare avdelningar lämnade partiet för Marc inte ville dela med sig av sina självutnämnda positioner inom partiet.
Styrelsen är densamma, förutom några platsbyten, förutom partiledare, vicepartiledare och partisekreterare som alltid blir densamma, hur man vrider och vänder det. Även om många är missnöjda, även om det finns flera som skulle platsa bättre i dessa positioner inom partiet, tvingas avgå eller avgår självmant.
Nationell Idag är det inget fel på, det är väl det mest lyckade projekt på många år. Det är väl det positiva av allt.
Gilla kommentar:
0
Få se om jag har begripit rätt: SD har sionistiska tendenser och är inte pålitligt men ökar undan för undan, ND har förvisso goda avsikter men är likt V ett litet parti med en elitistisk kärna. Har jag förstått det hela rätt? Hur är det med SvP? Grundfrågan är om det är egentligen något vettigt parti som kan kontra totalitarism eller är det bara små organisationer?
Gilla kommentar:
0
Under två års tid har man satsat hårt på Nationell Idag, det kan vara därför som man inte har satsat så hårt på partiet. Och vad hände? Nationell Idag blev veckotidning och går hur bra som helst! Första nationella veckotidningen sedan andra världskriget, vilken rörelse har klarat av det?
Får passa på att uppmana folk att ta en prenumeration på tidningen.
Gilla kommentar:
0
Ja, två år har man satsat hårt på Nationell Idag, det är ingen ursäkt att partiarbetet har gått så trögt. Det är inte så att hela partiet har varit skribenter osv. sen får man inte glömma att NI har fått hjälp av människor som inte är medlemmar i partiet, det är lätt att sådant glöms bort, så partiet och medlemmarna tar på sig den stora äran.
Jag passar även på och uppmanar människor att ta en prenumeration på tidningen
Gilla kommentar:
0
Håller med den fd NDaren men även om NI är ett lyckat projekt så krävs det en mångfald av nationella tidningar så det inte blir ett monopol där endast en nationell tidning finns! Det bådar inte gott för demokratin o det fria informationsflödet!
Gilla kommentar:
0
Kapsejs> Inte för att jag vill syssla med hårklyveri, men jag räknade närvaron till ganska exakt 40 pers
Nils> Klart att det finns självkritik! Det är beklagligt att inte fler kan göra en såpass enkel sak som att befinna sig på en viss plats en viss tidpunkt. Inte behöva krångla med tillstånd, med mobilisering, med ljudanläggning, logistik, och fan vet vad. Bara befinna sig där och visa att man bryr sig, antingen bryr sig om minnet, bryr sig om NDU, och de personer som faktiskt än idag, oavsett om de är en del av de med hjärtat på rätta stället eller ej, ändå står och försöker dra igång saker.
ND är för mig det enda realistiska alternativ just nu med tydlig nationell inriktning, och det är synd att inte folk kan lägga småsaker åt sidan och bara hugga i …
Gilla kommentar:
0
Ett typiskt argument som brukar komma från den styrande delen av nd är just att kan man inte lägga småsaker åt sidan och kan man inte det så har man knappast i ett parti att göra. Och sedan drar man igång förtalskampanjer, fryser ut människor som uppfattas som hot, i vissa fall har man även brytit mot de egna stadgarna osv osv. Men vad är det då för småsaker vissa människor har krävt? 1. Att det är oförenligt att partiordföranden även innehar posten som partiorganisatör då bägge posterna arbetar man med på heltid och är oerhört viktiga poster. Att inneha bägge posterna har medfört halvdant jobb och felprioriteringar vilket klart syntes när partiet var en bit större än vad det är nu och faktiskt hade på gång en ny ungdomsoffensiv. Exempelvis så menade man just på att det var bättre att syssla med tidningen än att hänge sig åt aktivism och att värva nya aktivister. Vilket faktiskt om man öppnar ögonen och använder hjärnan är ett tydligt exempel på att partiorganisatören tydligt inte gör sitt jobb som just är att organisera upp partiet på riksnivå och vara den som har det övergripande ansvaret över att verksamheten fortgår ute i landet. Hur har det gått tycker du? Har partiet växt till sig vilket är ett jävla måste om man ska syssla med politik? Dessutom så borde väl inte riksorganisatören syssla med tidningsarbete tycker man. Men visst ja, när ordföranden måste göra det så… Förstår du vart jag vill komma?
lägg därefter till organisatoriska omläggningar för att minska partiets byråkrati och införandet av andra riksposter för att effektivisera arbetet ute i distrikten vilket skulle kunna leda till ökad aktivism och nytt blod in i partiet. Men när man är beredd att ljuga och bespotta sina forna kamrater till förmån för sig själv och kalla denna typen av grejer för småsaker som delar av styrelsen faktiskt har gjort så kanske du har rätt. Det är väl småsaker då… Eller?
Gilla kommentar:
0
Tommy: Du börjar med att skriva att det finns självkritik, men resten av det du skriver tyder på att det inte finns någon självkritik överhuvudtaget. Jag kan förstå att det måste kännas hårt när man arrangerar ett torgmöte och väldigt få människor kommer, framförallt när man vet att hundratals människor i närområdet skulle kunna kommit – men inte gör det.
Tidigare år har dessa personer bevisligen kommit. Dags att fråga sig varför de inte kommer nu?
Nils har helt klart många poänger i det han skriver. Ett exempel som borde tala för sig själv hur det står till med den nuvarande ledningen i ND är att alla ledarna för NDU som tidigare valts har lämnat organisationen. Varken Almgren, Wallentin, Forsén eller Nyberg finns kvar. Tror du att de lämnade för att de tröttnade på kampen?
ND är absolut ett parti många vill ha och många skulle kunna kämpa för, men den nuvarande ledningen har satt stopp för all progressiv utveckling av partiet – och det började långt innan den stora satsningen på Nationell Idag.
Gilla kommentar:
0
En text inspirerad av ND, applicerbar på fler än så misstänker jag..
– - – - – - -
Det var en gång ett folk som bodde på en bit av världen de kallade Europa. I den nordliga delen av Europa har detta folk tillskansat sig ett stycke mark de kallar för Sverige.
Genom historien har folket arbetat gemensamt men ibland även mot varandra så folket i detta land Sverige delar många hjältedåd men även tragedier.
En del av de lärde tvistar fortfarande huruvida det var en tragedi eller inte att Sverige förlorade sin status som stormakt en gång i tiden men hur det än var så krympte deras rike, bit för bit. Deras grannar tog tillbaka vad som var deras eller så skapades nya stater i kölvattnet av Sveriges krympande muskler. En lång fred följde därpå och Sverige förvandlades till neutralitetens högborg. Sveriges folk enades under en ljusröd fana, socialdemokratin. Tidens mode gjorde att folket skapade sig ett hem för hela folket, ett folkhem. Om himlen fanns på jorden och om Sverige otroligt nog inte var just himlariket på jorden var det åtminstone snubblande nära.
Sveriges styrande slog sig för bröstet för detta och tog på sig ett samvete ingen hade bett dem om. Om länder hade kunnat vara personer hade Sverige säkerligen försökt sig på att vara Jesus. Det var detta som de styrande i Sverige försökte med, åtminstone är det lätt att tro det för all världens olyckliga fick en fristad i landet i norra Europa. Från hela världens alla hörn kom det människor som ville ta del av det svenska folkets arbete. Vilket de också fick.
Sverige förvandlades från att vara ett tryggt folkhem till att bli ett otryggt land fullt av etniska kulturkrockar. Förr präglades Sveriges samhälle av en naturligt uppbyggd solidaritet baserad på folkets homogena sammansättning. Med den nya befolkningspolitiken blev nu Sverige ett smått kaotiskt land där folk av helt annan etnicitet med tillhörande kultur och vars yttringar gick stick i stäv med det svenska folkets nedärvda kulturer från tidigare generationer. Om Sverige hade varit en maträtt hade det nu blivit alltför kryddstark, rentav oätligt kryddstark.
Sveriges styrande slog sig fortfarande för bröstet. De fick faktiskt beröm för detta av andra folk och regeringar. Sveriges folk kunde dock hålla sig för skratt.
Det fanns grupper av befolkningen som hade tröttnat på politikernas verklighetsfrånvända behandling av sitt eget folk. Dessa grupper av människor ville ta tillbaka det samhälle som kallades folkhem, om än i moderniserad form. De ville återskapa den naturliga gemenskapen, den naturliga solidariteten mellan samhällets människor som var själva grundstommen i detta folkhemsbygge och det stavas folkhomogenitet.
Politikerna var av en annan åsikt. De gillade inte alls dessa idéer som de ansåg hota deras positioner som styrande över folk och land. Genom olika former av media och andra samhällsuppbärande institutioner hade de inpräntat åsikten att en mångetnisk befolkning är det bästa för ett lands utveckling och att eventuella problem som denna etniska sammansättning medförde var av övergående art och inget allmänheten skulle bry sig om, utan de skulle istället göra så mycket de kunde för att de nya folkgrupperna i landet kunde känna sig som hemma. Det svenska folket skulle anpassa sig.
De grupper av människor som var motståndare till politikernas syn på det nya samhället – nationalisterna – gjorde sitt bästa för att vända på utvecklingen, för om den fick fortsätta skulle det gamla, svenska folket dö ut till förmån för andra folk som inte ens kom från Europa. Nationalisterna startade organisationer och partier som folket i demokratins namn kunde rösta på men motvinden var stark, hård och ibland hänsynslös för politikerna hade stor makt och stora resurser till sin hjälp. De nationella fick kämpa hårt för att överleva, för att kunna göra sin röst hörd i samhället men deras övertygelse var stark, de gick än en gång upp på barrikaderna i deras kamp för sitt folk överlevnad. I deras heroiska kamp finns dock en tragedi som kom att upprepas fler än en gång. De styrande av landet hade redan blivit smittade av denna avgud, nämligen maktens korruption. Makt betyder allt som oftast rikedom och mammons lockelse är svår att blunda för.
Uppoffrande människor gav sitt livs dyra andetag för sitt folks befrielse från en maktberusad politikerklass, de kämpade alla tider på dygnet, i alla väder. Andra nationalister gav dem förtroendet att leda partierna vars existens var ett verktyg för att ge tillbaka folket sitt folkhem, sin trygghet, sin framtid. De följde sina nationella ledare, de tömde sina plånböcker för sina drömmars mål, de offrade blod, svett och tårar i en kamp om en bättre framtid.
Framgång följde i spåren av deras arbete och med den makten hos partiets ledarskikt. Ledarna blev sårbara. Sårbara för kritik av allt arbete de lagt ned för partiets uppgång, de blev sina fienders avbild. Partiets ledarskikt glömde i maktens berusning bort att de var ett verktyg för idéer och ideal som sammanfogades i det nationella parti de ledde med andra nationalisters förtroende. De förblindades till att tro att de var större och viktigare än partiet, de glömde bort att idéerna alltid är större än ett parti, de glömde bort att de själva var blott ett verktyg som användes i kampen för folket. Ett tydligt tecken på maktens korruption. De drabbades av högmod och girigheten var inte långt efter. Från att ha varit heroiska kämpar för en större sak än de själva, från att ha varit osjälviska och uppoffrande för äldre och kommande generationers skull satt de på sina höga stolar, förminskade till oigenkännlighet som de var i både tanke och handling. Tragedi.
Korruptionen bredde strax ut sig i partiet och folkets riddare, de som ännu kämpade för de högre idealen och protesterade mot de alltmer inskränkta ledarna, frystes ut. Den osjälviska kampen för folket fick ge vika för personliga strider om maktpositioner som förminskade i takt med stridernas intensitet. Partiet imploderade av ideologisk röta. Tragedi.
De nationella fotsoldaterna tappade orken att fortsätta strida för sitt folk och började i en känsla av övergivenhet kämpa för sin egen överlevnad i ett samhälle som förvandlades mer och mer till en kakafoni av främmande folk som i sin tur kämpade för just sin folkgrupps herravälde i landet som en gång var svenskarnas eget. Partiet som de nationella hade förlorat vänner och arbete för hade försvunnit, partiet som de nationella hade offrat pengar och sin hälsa för hade förvrängts till oigenkännlighet. De stora orden och de eggande talen från partiets ledare var nu bara ekon som klingade ut med en bitter eftersmak. Tragedi.
Ledarna för de nationella partierna och organisationerna må äras för deras hårda arbete, för deras skicklighet och deras mod. Detta betyder dock intet om de glömmer bort att de blott är verktyg för något större än de själva, folkets fortlevnad. Ställer de sig över folkets framtida generationer i betydelse kommer folkets framtida generationer tunnas ut. Kvar finns bara bittra, före detta ledare som förbannar folkets nationella fotsoldater som hade sina ideal intakta men som gång på gång blev svikna av partiets toppar. Av framtidens lovande framtid, av framtidens trygga folkhem blev intet. En sista gång; tragedi.
Gilla kommentar:
0
AJN: Klockrent! Extremt träffande text!
Gilla kommentar:
0
Tommy.
Jag håller med om att ND är det enda realistiska alternativet just nu, men anledningen till att folk inte ”lägger småsaker åt sidan” är för att det egentligen inte är några småsaker.
Det finns många som vill och faktiskt har försökt att bygga något inom ND, men som gång på gång har blivit stoppade av ledningen. Till slut har folk ibland gjort saker utan att informera ledningen men oavsätt hur bra resultatet blev har ledningen ändå bara klagat och kritiserat.
Ska man bygga en fungerande organisation måste man vara beredd på att deligera ut ansvarsområden, man kan inte sträva efter att ha kontroll över allting själv.
Angående Nationell Idag är det en otroligt bra tidningen som alla borde prenumerera på, men som någon sa tidigare så har ju inte alla aktivister blivit skribenter om vi säger så. Det är klart det går att kombinera tidningen med en aktiv organisation. Att skylla på att organisationens minskat på grund av tidningsarbetet är helt enkelt inte sant.
Gilla kommentar:
0
Kanske lite väl poetisk för min smak när man debatterar men ändå en passande text!
Min förhoppning är att nd i framtiden kan bli ett lyckat och lovande parti som inte styrs av människor som inte vill att partiets växer fortare än vad de själva vill så att de kan hålla koll och framförallt bibehålla sin totala kontroll. Visst är det dock inte så alltid inom alla områden men på tok för många gånger för att det ska ignoreras.
Den dagen Nationaldemokraterna inte längre är ett parti med toppstyrning och ett parti med en ledning som är visionär och handlingskraftig i både ord och på gatorna så kan jag lova att partiet skulle återfå några hundra aktivister på några få veckor… Tills dess så är det bara trist att det egentliga konceptet bakom nd sätts åt sidan och att den brandgula potentialen aldrig kommer att kunna utnyttjas till fullo.
Dessutom så kan det ju faktiskt inte vara alla andras fel som partiet inte går framåt heller. Två av huvudpersonerna bakom alla splittringar partiet har genomgått samt bakom de flesta av de konflikter som har skett inom partiet sitter kvar på samma gamla platser… Nåväl, hoppas att styrelsen genomgår en förändring samt att ungdomsförbundet kan bli ett ungdomsförbund att hänga i granen.
Gilla kommentar:
0
Kapsejs;
Mitt ego bockar och tackar medan mina kinder rodnar.. : )
Nils;
Jo, som debattinlägg var det kanske inte så vasst men jag skrev den för något år sedan och passade under den här artikeln på att ge den lite offentlighet.
Personligen kan jag känna ett uns av bitterhet mot nationella organisationer och partier vars ledare viftar Hitleristiskt med en knuten näve och yrkar på offervilja bland sina åsiktsfränder, för Saken, för Rasen, för Folket men själva kan de inte tänka sig att backa tillbaka ett par steg till förmån för någon annan som är kunnigare, hungrigare, och som därigenom kan föra organisationen eller partiet till större eller nya segrar. Tydligen behåller man hellre greppet om källargänget och muttrar om konspiration än att offra sin position i partiet och kanske vara med om att arbeta fram partiet en bit längre än vad han själv skulle ha kunnat föra det.
Då klingar deras tal om Saken, Rasen, Folket rätt falskt och man tappar lusten till vidare uppoffring i större grad.
..fast eftersom jag själv inte har offrat alltför mycket för vare sig S, R eller F så ska jag nog enbart hålla käft! =)
Gilla kommentar:
0
Fråga: Vad hade ledningen kunnat göra annorlunda?? Hittar inget svar…
Gilla kommentar:
0
Ja om man inte hittar svar på det så söker man inte speciellt djupt. Men t ex så skulle de kunna tillsätta nya riksposter som skulle kunna hjälpa distrikten ute i landet och som även syftar till att bryta toppstyrningen och byråkratin inom partiet. Man skulle exempelvis kunna ha fortsatt politiskt arbete runt om i landet trots att man satsat mycket på tidningen för det går nämligen att kombinera. Finns gruppchefer som inte ens har sysslat med tidningen men som har fått stå över inplanerade aktioner osv för att just delar av styrelsen inte haft tid att titta på det först. Ärligt talat, hur ska distrikten kunna ta egna initiativ och därigenom värva fler potentiella aktivister om man måste ha en förmyndigare som står bakom ens axel? Och till er som försvarar att man måste ha koll. Ja självklart måste man ha det. Men om man inte har förtroendet för att cheferna har kompetens till att utforma sitt eget arbete. Vad ska man då ha dom till och varför har man då ens ett parti som säger sig ha ambitionen att växa? Likaså skulle delar av styrelsen kunnat ge fan i att bryta partiets stadgar.
Gilla kommentar:
0
Trodde i min naivitet att det handlade om ideologiska eller politiska tvister som ekonomisk politik eller tillämpning av etnopluralism tex men om det enbart är frågan om makt och girighet är det ju uselt från båda sidor! Inom alla grupper kommer det alltid finnas meningsskiljaktigheter och om dessa går emot stadgar och ideologisk bas ska de oliktänkande lämna organisationen men annars får man väll vara vuxen och arbeta med intern utveckling och jobba med konflikthantering och att skapa en öppnare kommunikation. Vad jag inte förstår i sammanhanget är varför flera hundra väljer att lämna partiet istället för att arbeta för förändring internt, på viket sätt har det blivit bättre genom att lämna, fick man mer uträttat då?
Uppenbarligen så är det nått ”fel” internt, för ett sådant bra koncept som ND och etnopluralism ändå är borde fungera utmärkt i dagens Sverige, och man lär ju även betänka att folkmängden har ett begränsat antal potentiella ledare så det går inte att stöta bort hur många som helst, lika så kan det inte startas ett parti för varje åsikt. Snälla ta er sans tillfånga gott folk!
Gilla kommentar:
0
Undrar. Onekligen tråkigt att du inte förstår vad ledningen kunde göra annorlunda. Jag kan dra ett exempel, det är egentligen samma problematik överallt.
Partiet har ett ungdomsförbund med en egen förbundsordförande. Varför har man det om man ändå inte låter ungdomsförbundet styra sin egen verksamhet? Vad är syftet med en egen ledningsgrupp i ungdomsförbundet? Om förtroendet inte finns för ungdomsordförandes förmåga, varför änns ha en?
Vad de kunde ha gjort är att ge ungdomsförbundet större frihet att utforma organisationen. Hade något gått fel hade man ju ändå kunnat skylla på att det var just ungdomsförbundet och inte partiet.
Oxy. Nej, det är som sagt inga ideologiska meningsskiljaktigheter som ligger bakom att ND har minskat i storlek. Hur menar du med att de ska jobba internt? Det är ju just det som inte går. Du kan inte ha en stor organisation om ledningen ska detaljstyra allting. Organisationen kan maximalt bli så stor som ledningen då klarar av att styra. Ändå sättet att växa efter det är ju att deligera uppgifter, men det är där det brister.
Gilla kommentar:
0
ND borde kanske satsa helhjärtat på nationell media. Det verkar främst vara där styrkan ligger. Haken är ju då bara att det inte finns något adekvat alternativ till etablissemanget. Möjligen Folkfronten eller vad dom numera heter, men det är ju långt fram i tiden i sådana fall. SD är ju främst en säkerhetsventil och SMR bedriver ju ingen parlamentarisk verksamhet. Hörde vidare igår att NRP skall läggas ner till årsskiftet.
Gilla kommentar:
0
Håll ögonen på Sanna Hill, oerhört produktiv och duktig skribent i Nationell Idag. Enbart hennes artiklar är ett skäl till en prenumeration. Denna sällsynt talangfulla fröken borde vara en given talare i Salem.
Gilla kommentar:
0
Instämmer helt med Erik. ”Julius Jung”, Erik Alhem, Petra Aho och Dr, Thomas Jacksson är flera som flitigt figurerat i NI den senaste tiden. Vore dessutom kul om Marc Abramsson lät vädra munläder i Salem iår.
Gilla kommentar:
0
Sanna Hill verkar minst sagt vara en lovande person inom det nationella. Ska bli kul att se henne om några år också, hon är ju väldigt ung men redan verkar hon minst sagt bra. Ett exempel på en människa som skulle kunna frigöra all sin kreativitet om hon hade haft ett bra ledarskap som utformade realpolitiska tillika verklighetsförankrade visioner istället för så som det är idag.
Den som är inne i den nationaldemokratiska rörelsen idag vet hur minimal denna rörelse per faktum är. Är det så man vill ha det så lugnt för min del. Men vill man ha en större rörelse så får man nog rikta blicken åt de som folket på kansliet skrattade åt i åratal, t ex fd nsf, fd folkfronten numera svenskarnas parti. Har det inte kommit att bli rätt illa när de som marc och co skrattade åt pga sin storlek numera har aktivister runt om i landet och od har väl ett hundratal på sin höjd.
Jag kan köpa det faktum att det blev till att kämpa i motvind 04 efter den första splittringen. Massor med folk blev inaktiva och förlorade kamplusten i efterskalven av den större konflikt som precis hade varit i maktkampen över partiet. Jag kan med enkelhet räkna ut att minst 200-300 förblev inaktiva. Men ett parti som då hade nära nog tusen aktivister borde ju rimligtvis haft kvar ca hälften vilket är ca 500 sist jag kollade mina mattekunskaper. Hur många av dessa har styrelsen lyckats behålla? Hur många av dessa är tilltänkta för kampanjarbete i kommunerna runt om i landet framöver? Men vänta lite, man har ju en tidning. En tidning där skribenter som inte ens har med partiet i övrigt verkar ges mer att säga till om partiet än t ex gruppchefer. En tidning som förvisso har nått långt och som är ett lyckat projekt trots den grova missbedömning av tid som det har tagit. Men det spelar ingen större roll i realiteten utanför det skrivna ordet. Partiet har fortf bara 3 mandat. Mängder med forna chefer har lämnat. Antalet aktivister lär inte överstiga hundra över hela landet. I realiteten så är det ett litet parti i behov av organisatoriska omläggningar.
Gilla kommentar:
0
Jo, Sanna Hill verkar minst sagt lovande. Hon och de många andra skribenterna i Nationell Idag gör verkligen ett riktigt bra jobb med tidningen. Pinsamt att SD helt missade hennes potential när hon var medlem där.
Jag säger som tidigare skribenter, prenumerera på Nationell Idag, Sveriges enda nationella veckotidning.
Gilla kommentar:
0
Bra! Hoppas inte NDU, NI och ND gör samma misstag med Hill som SD. Vore beklagligt. Kanske att en frälsare trots allt nu är född!? Det är ju juletider och allt. ja, prenumerera på NI. Bättre nyhets- och samtidsmagasin kan ni inte erhålla idag.
Gilla kommentar:
0
Nils: Det är nog bara i din fantasi som ND har haft 1000 aktivister.
Gilla kommentar:
0
JK: Svar nej. Tro det eller ej men i Salem så gick nära nog 900 personer i det nationaldemokratiska blocket under rekordåret 2003. Egentligen så kvittar det rätt bra om det var nära tusen aktivister eller om det var nära 700 aktivister eller för den delen 500 aktivister. När man ser hur mycket dagens ND har sänkt siffran på antalet aktivister…
Gilla kommentar:
0
Det finns ett litet gäng inom ND som cementerat sin makt över partiet och bara tillåter personer som är totalt lojala och saknar egen initiativkraft. Dessa ser sig själva som partiet och likadant verkar de flesta inom rörelsen göra. Men så är det inte. ND är inte den lilla klicken som krampaktigt sitter och håller vakt på sina maktpositioner. ND är alla de tusentals personer som stått och frusit på skolgårdar och utanför köpcentran med flygbladsbuntar i händerna. ND är alla de lokala aktivister och gruppchefer som byggt upp gräsrotsrörelser och påverkat sina närområden, det är alla de som stolta tågat under fanorna på demonstrationer, som suttit timmar i telefonen och talat med blivande aktivister, det är alla de som suttit på högkvarteret och slickat igen kuvert, som skrivit artiklar och gjort radio, som skänt pengar och stridit i debatter och på gatorna.
Jag lovar er att om folk är beredda att jobba och axla krävande positioner så finns all möjlighet i världen att återskapa det ND som en gång fanns och därifrån utveckla det vidare till ett parti med potential att i grunden skaka om det liberala samhället. Det enda som krävs är lite nytt blod inom ledarskapet och män och kvinnor som är beredda att ta kampen på allvar.
Gilla kommentar:
0
@anonym ND-are
Varför inte isåfall diskutera politik med Svenskarnas Parti för ett eventuellt medlemskap? Vad jag har uppfattat partiet(bara på nätet) så ska det föreställa ett universalparti med en formell avsaknad av ideologi men har svenskvänlighet som tema och en ledarskap som man har förtroende för. Fast å andra sidan är inte jag medlem själv men jag har ett mycket stort förtroende för partiet, även om jag kan tycka att deras invandringspolitik är lite extrem, fast jag har fullständig förståelse varför den ser ut så. Avsikterna är ju goda.
Det kanske inte är något för dig men det är bra att checka av det själv.
Gilla kommentar:
0