Kommuner tvingas till mångkultur

Idag heter det att de kommunala demokratierna åtnjuter ”kommunalt självstyre”. Detta innebär i praktiken att så länge som kommunerna följer kommunallagen och alltså i stort driver en socialdemokratisk politik gentemot de egna invånarna så har de rätt att själva bestämma över hur en rad uppgifter skall hanteras i praktiken.

En sak som kommunerna får bestämma över är om de skall ta emot så kallade flyktingar eller inte. Jag säger ”så kallade” eftersom de 100 000 årliga nysvenskarna kallas ”flyktingar” av media, trots att migrationsverket bedömt att endast några hundra av dessa har flyktingstatus. De flesta invandrare påstår inte ens själva att de är flyktingar utan anger att de är EU-medborgare, skall studera, gifta sig med någon med uppehållstillstånd eller att de har en anhörig i Sverige med uppehållstillstånd – exempelvis ett ensamkommande flyktingbarn de drömmer om att återförenas med.

Globalism eller nationell självständighet

Internationalister från de socialistiska och liberala ideologierna har länge sett detta kommunala självstyre som en nagel i ögat, eftersom självstyret medfört att kommuninnevånare som värnat det etniskt svenska kunnat rösta på lokala partier som tryggat detta. Detta tillsammans med det faktum att invandrare i allmänhet föredrar att leva tillsammans med sina landsmän har skapat en mängd kommunala öar fria från mångkultur.

Hittills har internationalisterna tacklat detta genom att med hjälp av folkets skattepengar införa så stora bidrag till de kommuner som tar emot ”flyktingar” att dessa skall anse att ”flyktingmottagande” är en lönsam affärsverksamhet. Detta har förvisso slagit hål på en del kommuners kulturella homogenitet, men enligt höger-vänster-internationalisterna är detta inte nog.

Vellinge som globalismens Casus Belli

I samband med den nyligen uppkomna debatten kring Vellinge, en etniskt svensk kommun som Malmö kommun nu tvingar till mångkultur med motiveringen att Malmö själva inte står ut med mer mångkultur, har de som velat avskaffa det kommunala självstyret fått vatten på sin kvarn.

Bland andra Centerpartiets migrationstalesman Fredrick Federley säger att han nu fått nog av kommunalt självstyre. Man kan inte annat än anta att det kommer att vara Federleys personliga äckelkänslor som bestämmer gränsdragningen för det demokratiska inflytandet i kommunerna. Federley är nämligen homosexuell, sionist, knarkliberal, mot kollektivavtal och för legaliserad tonårsprostitution (speciellt för unga pojkar kan man anta). Det vill säga han är för allt som är gott enligt regimen.

Flyktingmottagandet privatiseras?

Lösningen för att globalisera de sista etniskt svenska resterna av Sverige är att ta ifrån kommunerna rätten att bestämma hur många flyktingar de skall ta emot. Detta föreslås göras antingen genom att staten inför kvoter för alla kommuner att följa, eller också genom att leja ut flyktingmottagandet till privata företag. På så vis hoppas internationalisterna att profithungriga företagare skall globalisera de orter där lokalbefolkningen röstat emot mångkultur.

De små stegens tyranni är effektivast

Det inte internationalisterna verkar ha tänkt på är dock att det är just den långsamma ”fabianska” folkmordsstrategin som är den mest effektiva. Det försök vi nu ser till snabb dolkstöt i ryggen på den etniska svenskheten är något nationella partier och rörelser kan komma att kapitalisera starkt på.

Oförnekbart kommer de kosmopolitiska övergreppen på demokratin i mångkulturens och kapitalismens namn skapa påtagligt större spänningar i landet mellan folket och eliten och mellan olika etniciteter. Detta kan leda till färre människor som bryr sig om att rösta i kommunalvalen, och till fler människor som fått nog av riksdagspolitikernas maktmissbruk och röstar på ett nationellt parti alternativt proteströstar på det parti som de anser klarar att väcka störst ångest hos regimpolitikerna.