Nationell.nu

Media bedriver just nu en hetsjakt på Mohamed Omar. Sedan avslöjandet att den 33-årige dissidenten leder antisionistiska föreläsningar i Uppsala har blåslampan lyst hetare än någonsin. I en unik intervju för nationell.nu berättar Mohamed Omar sanningen om den svenska kultureliten och hans förra arbetsgivare Sveriges Radio. Bilden han målar upp är skoningslös och skrämmande.

– Det näst finaste på Sveriges Radio är en jude, det allra finaste är en judisk bög. Är du en judisk bög kommer de att buga och niga för dig, säger Omar till nationell.nu.

Mohamed Omar är poet och har varit medarbetare på Sveriges Radio sedan 2005. Jobbet fick han efter succén med debutdiktsamlingen Tregångare. Omar har skrivit flera av Sveriges Radio program och medverkat personligen i ännu flera. Man har kunnat höra honom i sändningar som Kulturkvarten, Tankar för dagen och Radio Uppland. Men nu ska hans röst tystas. På måndagen publicerade affärstidningen Realtid en artikel som kritiserar Sveriges Radios beslut att låta Mohamed Omar medverka i en repris i P1-programmet Bokcirkeln. Enligt Cecilia Bodström, chef för Sveriges Radio P1, kommer det bli ”betydligt svårare” att anställa Omar i framtiden. Detta på grund av hans kontroversiella åsikter. Med andra ord: ingen mer Omar i etern.

– Hon har redan bestämt sig för att porta mig. Hon uttrycker sig väldigt diplomatiskt eftersom hon fortfarande försöker dölja den åsiktskontroll som råder inom SR. De borde egentligen kalla sig för Sions Röst i stället för Sveriges Radio. Det vore ärligare. Det näst finaste som finns på Sveriges Radio är en jude, det allra finaste är en judisk bög. Är du en judisk bög kommer de att buga och niga för dig, förklarar han.

Det var i vintras som Mohamed Omar chockade etablissemanget genom att komma ut som radikal muslim och islamist. Sedan dess har den politiska korrektheten varit hans värsta fiende. I juli intervjuades Omar av den nationalistiska tidningen Nationell Idag och intervjun har använts som slagträ i etablerade medias hetsjakt på den omdiskuterade muslimen. Bland annat skriver Realtid att ”Mohamed Omar uttrycker främlingsfientliga åsikter i Nationaldemokraternas tidning” och menar att Sveriges Radio stödjer sådana åsikter genom att ge honom utrymme i sina program. Men detta är inget som bekymrar Omar, och han ångrar inte intervjun.

– Nej, jag ångrar mig inte. Jag tycker intervjun var bra. Jag fick ut mitt budskap och har fått många vänner som en följd av det. Jag delar inte alla Nationell Idags åsikter men jag tycker det är en mer hedervärd tidning än Expressen och Dagens Nyheter, säger han och fortsätter:

– Jag tycker absolut att Nationell Idag ska ha presstöd. Debatten om tidningens eventuella presstöd som initierades av Kurdo Baksi i Expressen var ett riktigt lågvattenmärke. Baksi har visat sig vara en arrogant översittare och smådiktator. Jag föraktar honom. Särskilt hans spelade omsorg om muslimerna. Jag känner till hans ideologiska hemvist och vet att han egentligen skiter fullständigt i muslimer. Orsaken att han vill tysta Nationell Idag är för att de granskar makten, hyckleriet och den politiska korrektheten.

Mohamed Omars dikter har bland annat publicerats i den vänsterextrema tidningen Flamman. Men det vänsterkulturella stödet upphörde när han avslöjade sina riktiga åsikter för allmänheten. Till nationell.nu förnekar han dock allt samröre med den svenska vänstern, som han istället beskriver som ”värdelös”:

– Jag har aldrig varit vänster. Som ung hyste jag en viss beundran för Sovjet, fast jag avskydde kommunismen. Men det berodde mest på att jag avskydde USA ännu mer. Jag gillar Fidel Castro, Che Guevara och Hugo Chávez. Men inte så mycket för att de är vänster, snarare för att de gör motstånd mot globaliseringen och den västerländska skräpkulturen. Jag tycker den svenska vänsterrörelsen är värdelös. Folket i Bild och gammelkommunisterna kring Proletären har en viss heder, de stöder islamistiska motståndsrörelser, men även de är i grunden främmande för andlighet. För mig är den andliga dimension den viktigaste. Jag ser mig först och främst som muslim. Koranen är min världsåskådning och ideologi, säger han.

Men det är när nationell.nu börjar ställa frågor om den politiska atmosfären på Sveriges Radio som Mohamed Omar hettar till på riktigt och drar ut hela sitt vässade svärd.

– Det råder nästan total konformism i frågor som gäller feminism, homosexualitet, sekularism och darwinism. Det är absolut förbjudet att ifrågasätta dessa läror. Man talar gärna om självkritik, men det tycks bara vara lovvärt när det gäller motståndare. Själva idkar de ingen självkritik. Jag minns en gång efter att jag varit med i Bokcirkeln, på vägen ut samtalade jag med redaktören och en annan deltagare. Man berörde darwinismen. Jag sade försiktigt att jag var osäker på evolutionsteorin. Deras reaktion chockade mig. De stirrade stint på mig med en blandning av fanatisk glöd och förvåning i blicken. Jag blev faktiskt rädd. Och ändå hade jag inte förnekat darwinismen, endast sagt att jag var inkompetent att uttala mig.

Hur är deras nuvarande inställning till dig och dina åsikter?

– Jag vet inte hur de ser på mina åsikter numera eftersom jag inte har kontakt med dem. Men jag antar att de ogillar dem. I Sverige får man tillträde till kultureliten inte på grund av bildning, konstnärliga färdigheter eller kunskap, utan framför allt på grund av ens åsikter. Många som tillhör kultureliten är fullkomligt obildade och okunniga. Många är också estetiskt undermåliga och bluffar bara. De finns de som även vet och erkänner för sig själva att de bluffar. Men de har rätt åsikter, vilket räknas som det viktigaste av allt.

– Det finns också en stor auktoritetstro inom kulurmiljön. De flesta saknar kompetens att bedöma en dikt eller en målning men de förlitar sig på andras omdöme. Många är ängsliga för att hamna fel och följer helt enkelt strömmen. Om någon som ”är någon” säger att Omars dikter är bra, då säger de andra också det för att verka smarta. Hela kulturmiljön är en bubbla som kan brista när som helst, förklarar Mohamed Omar.

Som exempel på kulturelitens inkompetens tar han landets bokrecensenter:

– Låt säga att bokrecensioner skulle utsättas för kritisk granskning av kunniga personer. Ponera till exempel att en recensent fick frågan: ”Vad menar du med ‘förtätat tranströmersk bildknådande som för tankarna till den tidige Ekelöf och försätter läsaren i ett gränsöverskridande, skådande tillstånd som utkristalliseras”. De flesta recensenter skulle inte ens kunna förklara vad de menar med ”tranströmersk”. Arvodena har blivit så låga att recensenterna oftast inte ens läser böckerna. Man kör med de vanliga klyschorna och vet att man kommer undan. De klarar sig eftersom de flesta människor struntar i vad de skriver och säger. Få bryr sig om kultur.

Varför tror du dina tidigare medarbetare är så fega och tar avstånd från dig? Sveriges Radio är ett allmännyttigt företag. Borde de inte agera utifrån demokratiska principer och hylla ditt frispråkiga mod?

– Åsiktsfriheten är endast något att ha när man kritiserar religion, patriarkat och heternormativitet. Sådana dissidenter uppmuntras. Men de egna dogmerna får inte ifrågasättas, den som ändå gör det är en kättare, en ond människa som måste krossas. De är extremt fanatiska när det kommer till att försvara feminism, homosexualitet, darwinism och Förintelsen. Det är heliga ting för dem. Det beror på att deras livsstil bygger på denna tro, om dessa dogmer skulle ifrågasättas skulle de behöva omvärdera sina liv, det vill de inte.

Mohamed Omar avslutar intervjun med att berätta om ett samtal som han hade med Livets Ords tidning Världen Idag tidigare under dagen. Tidningen ringde upp honom och undrade hur han kunde anlita Ahmed Rami som föredragshållare. ”Rami är ju dömd för hets mot judar”, påpekade Världen Idags reporter.

– Jag svarade med en motfråga: ”Salman Rushdie har dömts till döden för hets mot muslimer i Iran, skulle det hindra dig från att anlita honom som föredragshållare?” Det blev tyst i luren.