Nationell.nu

Det blir allt svårare för svenskar att få till kommunala folkomröstningar. Sedan 2007 har kommunerna tagit emot 22 namninsamlingar men bara en insamling har lett till folkomröstning. Det skall jämföras med mandatperioden 2002-2006, då 13 av 48 insamlingar ledde till omröstningar. Politikerna har slutat lyssna på medborgarna.

Det krävs att minst fem procent av de röstberättigade i en kommun begär folkomröstning för att en sådan skall kunna hållas. Men det är kommunfullmäktige som i slutändan bestämmer om det skall bli en.

I Kristianstad ville politikerna bygga en multiarena för 330 miljoner kronor. Pengarna skulle tas ur kommunens kassa trots att andra nämnder tvingades till kraftiga besparingar. Kommuninvånarna samlade ihop över 3600 underskrifter, men fick nej. Politikerna ansåg sig veta bättre än folket och det blev ingen folkomröstning. Detta trots en opinionsundersökning som visade att majoriteten av invånarna inte ville ha arenan.

– I grund och botten tycker jag om folkomröstningar, men det är inte rätt forum för en arenafråga. Det är alldeles för komplext, säger Bengt Gustafsson (m), kommunstyrelsens ordförande i Kristianstad till DN.

Nu vill Grundlagsutredningen stärka det lokala folkstyret. I ett betänkande som lämnades till justitieminister Beatrice Ask i vintras, föreslås bland annat att femprocentsgränsen höjs till tio procent och blir tvingande. Om minst tio procent vill ha en folkomröstning skall det också bli en, även om kommunpolitikerna misstycker.

En kommunal folkomröstning är, precis som en nationell, endast rådgivande.